De sista plåtarna med rågrutor rullar fram mot packningspersonalen efter två timmar på bandet. Klockan är åtta och arbetsdagen lider mot sitt slut i Vaasan & Vaasan-koncernens bageri i Esbo. Om några timmar kommer nästa trupp på jobb.

Arbetstiden är differentierad, vilket gör det svårt att få informationen att löpa. Esbobageriet var det ena av två bagerier i Vaasan & Vaasan som var pionjär i projektet KAMU — på svenska väl närmast ALMA — alla med.

– Informationen har blivit rejält bättre, säger Livs förtroendeman Keijo Hirn och visar anslagstavlan där dussinet olika informationsblad om städning, produktionssvinn, bioavfall, resultat etc. trängs. – Positivt är också ett arvode för goda initiativ om t.ex. arbetarskydd och bioavfall.

Inom koncernen minskade arbetsolyckorna med 43 procent 1999—2002. När personalen hösten 2001 uppmanades komma in med förslag till bättre säkerhet lämnades 237 in, därav 32 från Esbo.

– Alla 32 godkändes. Bl.a. efterlystes ett bredare transportband för lådhögarna, specialhyllor för jästtankarna för att minska halkrisken och bättre placering av automaten med hörselproppar, berättar personalchef Marja Vierula.

Bestående resultat

Målen för KAMU var fyra: bättre lönsamhet, kvalitet, arbetarskydd och en nöjdare personal. Nära 90 procent av personalen deltog i mötena. En gallup efteråt visade att projektet lyckats.

– Personalen tyckte sig ha fått mera information och bättre kunskap om företagets mål. Dessutom var de nöjdare med sina förmän än tidigare, konstaterar Vierula.

Koncernen — med drygt 4 000 anställda, av vilka 1 700 i Finland — centraliseras allt mer mot att tillverka märkesprodukter på riksnivå. Bagerierna, som tidigare fungerat som resultatenheter har omvandlats till produktionsenheter och försäljningen utgör en separat enhet. Också produkturvalet har gallrats och utvecklats för att anpassas till den nya verksamhetsmodellen, omtalar kommunikationsdirektör Kirsti Kehusmaa.

– Arbetet ändras i ett, men det är bara att anpassa sig, säger livsmedelsarbetare Merja Laakso lugnt.

De ständiga förändringarna stressar, det förnekar inte heller arbetsledaren Anja Järvinen.

– Vi måste lära oss nya sätt att arbeta, men inställningen till förändringar är rätt positiv här. Arbetsrotationen stötte dock på patrull i början.

KAMU ledde till att olika fora grundades, bl.a. samlas ett par personer per avdelning varje vecka för att diskutera jobbet.

– KAMU lärde oss att beakta varandra bättre, vi gick igenom arbetsmetoder och utvecklingssamtal infördes. Utvecklingssamtalen är bra, här får man föra fram sina tankar, annars blir det sällan av att diskutera med förmannen, säger Merja Laakso.

Produktionschef Vesa Mansikkamäki inskjuter att arbetstiderna gör att arbete delvis utförs utan förman. Inte minst därför var projektet nyttigt.

– Ett plus var att en utomstående, forskaren Tuula Eloranta, sparkade på oss, att projektet räckte ett och ett halvt år och att rejäla med medel avdelats, säger han och påpekar att motivationen blev bättre då alla fick påverka sitt jobb.

Arbetsmetoderna nästa utmaning

Än återstår dock en hel del att göra. Mjöldamm, belysning och buller är de främsta fysikaliska problemen. Men bättre sugar har mjöldammet fåtts ned, småningom ska tryckluftsblåsarna hela bort. Personalchef Vierula ser varje sug som en billig investering då den ger en friskare personal.

– Tillsammans med Institutet för arbetshygien försöker vi utveckla en bättre hälsokontroll vid anställningen. Ökande allergier ökar också risken för mjöldammssymptom, påpekar Vierula som ser arbetsmetoderna som den främsta utmaningen just nu.

Också TUTTAVA-modellen, som togs i bruk i samband med KAMU, och som pläderar för bättre ordning på arbetsplatsen gav gott resultat.

– Olyckor beror sällan på slarv, mest på oordning, framhåller produktionschefen Vesa Mansikkamäki.

INGEGERD EKSTRAND

  En liten tuva kan stjälpa ett stort lass. Det talesättet besannades med besked då Tuula Eloranta, forskare och utvecklingskonsult på Institutet för arbetshygien, ledde KAMU-projektet.

– Den centrala tanken var att sparka på utvecklingen, att få folk att inse att utveckling behövs men lyckas endast i samarbete. Det vi ville var att ta fram skräddarsydda verktyg för att förbättra kvaliteten i verksamheten. Vi ville skapa resultat och procedurer som skulle bli permanenta, och det lyckades, säger Eloranta.

Känslig processindustri

Som forskare blev hon något överraskad hur känslig processindustrin fortsättningsvis är för mänsklig verksamhet. Likaså framgick klart hur stor nytta ett företag kan dra av den kunskap arbetsgemenskapen besitter.

– Resultaten var rentav överraskande imponerande, men ännu effektivare kan de bli, säger Eloranta.

Där det klickar ofta, är att analysprocessen blir för lättvindig, i stället för mångdimensionell.

Orsaker och följder utvärderas inte ordentligt. Kanske tar ett papper slut, det måste kopieras och en person måste lämna sin plats vid bandet. Det resulterar i kaos, och är produkten känslig som bröd kan det leda till överjäsning. För att rädda situationen ökar stressen i processens slutfas. Kanske klagar kunden dagen därpå och en utredning kör i gång.

Ekonomiska argument biter

Skenbara småsaker, som t.ex. en liten störning, som får en maskin att ibland tappa några papplådar, kan bli dyra. På årsbasis kan svinnet bli flera tusentals euro, för en enda maskin. Multipliceras felet kan kostnaderna vara verkligt betydande.

– Om felet rapporteras så åtgärdas saken oftast snabbt. Men det finns också psykologiska skäl att ta itu med smärre problem. Om en arbetstagare klagar över ett fel, men inget händer, upplever han lätt det som om hans arbete inte värderas. Också arbetsklimatet påverkas.

Kostar gör det att åtgärda t.ex. damm och buller. Men ses de i relation till utgifter för sjukfrånvaro och försäkringar kan investeringen visa sig förvånansvärt lönsam, är Elorantas erfarenhet.

KAMU får en fortsättning. Med avstamp i Vaasan ja Vaasan Oy kopplas tiotalet livsmedelsföretag in i en bredare forsknings- och utvecklingsundersökning. Också här är målet konkreta resultat.

– Viktigt är att alla arbetstagare är med och utvecklar verksamheten, påpekar Tuula Eloranta.