Vid uppbådet konstaterades bageriarbetaren Jan Heino ha atopisk hud och pollenallergi. Hade kontrollen varit grundligare och råden därefter, hade han kanske valt att byta bransch redan då.

I dag är Jan Heino telemontör. Sin arbetsrelaterade astma håller han stången med medicin. Han hade turen att träffa på en förstående arbetsgivare.

– Självklart berättade jag om mina hälsoproblem direkt, annars hade grund för uppsägning förelegat om de kommit fram senare, säger den f.d. arbetarskyddsfullmäktigen.

Sin nya arbetsplats hittade Heino via en två månaders arbetspraktik. Försäkringsbolaget bekostade ett halvt års förberedelse för arbetslivet för att se att branschen var lämplig. I dag är han fast anställd.

Huden och näsan reagerade

Heino arbetade på packningsavdelningen i ett medelstort bageri i två sju års repriser, med ett år i isoleringsbranschen däremellan. År 1991 återvände han till samma bageri där han börjat som 16-åring.

– Jag packade bröd, bullar, småfranska, i plast och papper. Emellanåt hjälpte jag till att grädda kaffebröd.

På vårvintern 1998 blev ryggen och axlarna röda och ömma. Rinnsnuvan tidigare hade han endast ryckt på axlarna åt.

En äldre läkare på en hälsocentral konstaterade vetemjölsallergi direkt, ett blodprov bekräftade misstankarna. Företagshälsovården förpassade honom till Institutet för arbetshygien för fortsatt undersökning.

– Alla andra orsaker än jobbet till att jag fått kontaktallergi, astma och kronisk snuva skulle uteslutas. Arbetsgivarens försäkringsbolag godkände hudproblemen men krävde ännu prov i tryckkammare. Det gjordes våren 1999 så att jag tog med produkter från bageriet. Då blev också försäkringsbolaget övertygat om att hälsoproblemen hade fysikaliska orsaker.

Lämplighet och intresse

Via försäkringsbolagens rehabiliteringscentral och lämplighetstest på arbetskraftsbyrån fick Heino besked att jobb bland damm och kemikalier inte var att tänka på. Själv var han intresserad av datateknik, sökte och kom in i en yrkesskola där han studerade tre år med arbetsolycksfallspension. Två olycksbröder från samma bageri fanns också där.

Tio månader efter att Heino sjukskrevs i september 1998 tog arbetsgivaren en första kontakt och föreslog ett uppsägningsavtal. Heino gick med på det då han fått besked om bekostad omskolning, detta trots att arbetsgivaren borde ha väntat i ett år.

Själv hade Heino funderat på att säga upp sig direkt då hälsoproblemen dök upp.

– Hade jag gjort det hade jag inte fått omskolningen bekostad, inte heller det att försäkringsbolaget skjuter till mellanskillnaden om jag får ett sämre betalt jobb i min nya bransch, säger han.

Som tvåbarnsfar är Jan Heino nu mera mån om sin hälsa. Är det nya jobbet det minsta dammigt så ser han till att ha andningsskydd.

– Jag har ett rörligt jobb i dag. Också i bageribranschen vore utsattheten mindre med större arbetsrotation.

INGEGERD EKSTRAND

  Luftvägssjukdomar och förslitningar på nacke och skuldror är de främsta hälsoproblemen i livsmedelsbranschen.

– Problem nummer ett i bageribranschen är mjöldammet. Att få bukt med det är en kostnadsfråga som mindre bagerier sällan mäktar med. Inte vill vi slakta bagerier men vi måste utgå från hälsan. Jobbet får inte vara skadligt för den som utför det, understryker socialsekreterare Henri Lindholm på Livs

Toppar på upp till 850 mg per kubikmeter flera gånger under arbetsdagen är omöjliga att undvika vid manuellt arbete. Ändå är det rekommenderade gränsvärdet, htp, endast 5 mg per kubikmeter per åtta timmar Värst är de små dammpartiklarna. Snuva och astma kan drabba bageriarbetare ut redan efter några år och tvinga till branschbyte.

– Tragiken till trots är det de som får sina hälsoproblem klassade som yrkessjukdom som är de lyckligt lottade. Endast då är arbetstagaren berättigad till ersättning och blir omskolad på försäkringsbolagets bekostnad.

Där det inte går att bevisa leder hälsoproblemen ofta till att arbetstagaren nog tvingas sluta — men måste omskola sig på egen bekostnad.

– Det viktiga är att komma åt problemet i tid. Tröskeln till undersökning måste bli lägre. Och även om beskedet från Institutet för arbetshygien blir negativt ska man inte kasta yxan i sjön. Beslutet går att överklaga.

I Finland finns i dag ca 900 bageriföretag. Branschen domineras av industrikedjorna Fazer Bröd och Vaasan ja Vaasan som tillsammans behärskar 60 procent av marknaden.

– Utvecklingen går obönhörligt mot industribagerier — och där är mjöldammet ett mindre problem. I nya lokaliteter med god ventilation och sugar kan mängderna hållas nere. Men är det en utveckling vi ska påskynda, frågar sig Lindholm.