Den trepartskommitté som har berett förslaget ville ursprungligen förenhetliga alla löntagares semestervillkor och semesterlön. Det här misslyckades, i lagförslaget bevaras de timavlönades något högre semesterlön. Arbetsgivarsidan accepterade inte att förbättra villkoren för de månadsavlönades semesterrätt och löntagarsidan ville för sin del inte försämra de timavlönades semestervillkor.

Kommittén, vars mandat förlängdes fyra gånger, gick slutligen in för att bevara den nuvarande lagen som utgångspunkt för den tekniska helhetsreformen. I lagförslaget har man beaktat bestämmelserna om arbetstid och atypiska arbetsförhållanden i EU:s direktiv. EU:s arbetstidsdirektiv ger alla arbetare rätt till fyra veckors semester med lön. Denna bestämmelse tillämpas så att de som arbetar mindre än 35 timmar i månaden får rätt till en fyra veckors semesterliknande ledighet med lön.

Enligt lagförslaget bibehålls de nuvarande bestämmelserna om semesterlön och semesterrätt i bestående anställningsförhållanden på heltid.

Också sjuk- och föräldraledighet med

Kommittén debatterade rätt hårt beräkningsprocenter och lönegrund för korttidsarbetarnas semesterlön och -ersättning. Slutresultatet blev att timavlönade snuttarbetares beräkningsprocenter steg från 8,5 och 11 procent till 9 och 11,5 procent.

Kommittén föreslår att de som arbetar mindre än 14 dagar men över 35 timmar i månaden i framtiden får semester och semesterlön bl.a. också för den tid de är sjuklediga och moderskaps-, faderskaps- eller föräldralediga. Arbetstagare som har flera på varandra följande tidsbestämda anställningar kan i framtiden komma överens om att flytta införtjänade semesterförmåner till nästa tidsbestämda arbetsperiod, för att undvika att semesterförmånerna betalas ut varje gång en tidsbestämd anställning är över.

Nej till flexrätt för vintersemester

Kommittébetänkandet togs upp i FFC:s styrelse i slutet av mars. Styrelsen bedömde den i lagförslaget föreslagna möjligheten att byta en femte semestervecka mot semesterersättning vara ytterst problematisk. Inte ens de till föreslaget bifogade randvillkoren tryggar arbetstagarna mot att bytet av semestervecka används fel på arbetsplatserna. FFC:s styrelse stannade för att rätten till en femte semestervecka bör kvarstå som obligatorisk också i den nya lagen.

Kommittén föreslår mer flexibla semesterarrangemang, bl.a. för den femte semesterveckan. Ett annat förslag är att man ska kunna spara två semesterveckor istället för en för framtida behov och att den del som överskjuter de två veckorna kan skjutas fram till följande semesterperiod. Semester skulle, på arbetstagarens initiativ, kunna tas ut också på deltid.

Servicearbetsgivarna och Företagarna i Finland reserverade sig mot lagförslaget. FFC gjorde det inte även om man inte stöder förslaget om att den femte semesterveckan kunde bytas ut mot pengar. Men FFC förklarar sig vara redo att diskutera lagreformen ännu under riksdagsbehandlingen.

Omkring 250 000 finländare har atypiska anställningar. Målet är att den nya semesterlagen träder i kraft fr.o.m. nästa år. Lagen skulle då tillämpas på semestrarna år 2006.