Då jag är också kommunal beslutsfattare kan jag se att vi
håller på att byta ut välfärdstjänsterna mot skattelättnader.
Häkkiläs
pensionärsengagemang är en naturlig fortsättning på hennes arbete inom
fackföreningsrörelsen.
Jag har alltid talat för de svagare i samhället och uppgiften är den samma i
en pensionärsorganisation. Vi bevakar pensionärernas intressen men erbjuder också
medlemmarna rekreationsmöjligheter.
Pensionstagarnas Centralförbund bedriver en aktiv pensionspolitik men är också
intresserat av samhällspolitiken ur ett större perspektiv. Det är många beslut som
påverkar pensionärernas tillvaro. Om resurserna styrs så att höginkomsttagarnas
skattebörda lättar, så hur är det då tänkt att välfärdstjänsterna för de äldre
och för barnfamiljerna ska kunna bevaras?
Det känns ofta som om vågor av anklagelser sköljde emot oss när
pensionärsorganisationerna lyfter fram ett problem. Man glömmer helt bort att en miljon
pensionärer faktiskt betalar skatt!
I beslutsfattandet förbigår man också pensionärsorganisationernas
sakkunskaper. Jag menar ju inte att pensionärerna borde sitta med vid
inkomstförhandlingarna, men jag är viss om att vi behöver mer dialog med facket. Också
vi har något att ge information och sakkunskap som facket kunde dra nytta av. I
många frågor har facket och pensionärsorganisationerna gemensamma intressen.
I själva verket blev jag förvånad över hur tunt bandet är mellan
fackföreningsrörelsen och Pensionstagarnas Centralförbund.
De aktiva fortsätter verksamheten
I Pensionstagarnas Centralförbund (på finska EKL) verkar många f.d. fackliga
aktivister. Verksamheten i en pensionärsorganisation är en naturlig fortsättning på
aktiviteten i facket.
Hilkka Häkkilä betonar att den erfarenhet man har samlat på sig i
organisationsverksamheten är ett kapital som det lönar sig att bruka.
Jag gick med för att jag hade känslan av att det var ett sätt att påverka.
En lång karriär inom facket och kommunalpolitiken gav mig vägkosten och nätverken hade
jag från tidigare.
Att vara förbundsordförande och kommunal beslutsfattare är goda skolor i
intressebevakning, medger Häkkilä.
Många pensionärsaktivister har organisationsverksamheten i blodet och då hälsan
medger är det klar att man vill delta.
Pensionärernas antal stiger snabbt inom de närmaste åren.
I dag talar man inte bara om en tredje ålder utan om en fjärde. Det är också
värdefull tid att ta vara på. Många friska pensionärer kan ha 20, 30 år av aktivt liv
framför sig.
Ökat samarbete är nog
I många europeiska länder har pensionärerna organiserat sig inom de fackliga
centralorganisationerna. Frånsett Danmark har nordisk praxis varit att facket inte
organiserar pensionärer utan rekommenderar pensionerade medlemmar att ansluta sig till
fristående pensionärsförbund som verkar som medborgarorganisationer. Till skillnad
från det övriga Norden har de stora pensionärsorganisationerna i Finland ett nära
samarbete med de politiska partierna.
Eftersom vi inte är organiserade i fackcentralerna håller man oss lite på
avstånd inom FERPA som är Europafacket EFS' förbund för pensionärer och äldre
människor. I praktiken har vi ganska lite att säga till om på europeisk nivå, trots
att EKL är medlem i FERPA.
Trots detta ser Hilkka Häkkilä inget behov av ett eget pensionärsförbund
organiserat under FFC. EKL fungerar väl och får sin röst hörd, menar hon. Men mera
samarbete behövs med facket. T.ex. borde man alltid granska inpobesluten ur pensionärers
och andra åldersgruppers perspektiv. Om man exempelvis sänker den statliga
inkomstskatten så gagnar det bara en bråkdel av medborgarna. De som står för fiolerna
är de samma som behöver välfärdstjänsterna, dvs. de sjuka, barnfamiljerna och
åldringarna.