Avfallshantering, återvinning, nyvinning och soptippar handlar om stor business, för problemen är ännu långt ifrån lösta vare sig här eller i andra länder.

Avfallshanteringen i Finland är delvis effektiv och vardaglig och man talar inte ens om den under dess rätta namn. Den mest kända återvinningsprodukten är tomflaskor. I bästa fall används en glasflaska om och om igen upp till trettio gånger innan den, förhoppningsvis, slutar sin färd som råämne till nytt glas. Om man inte återanvände glas fick vi årligen ett glasberg på cirka 190 000 ton och ett plastberg som vägde 20 000 ton på våra tippar. Mängden förpackningar på sopstationerna skulle fördubblas och den är redan idag alltför stor.

Pappersinsamlingarna är ett gammalt påfund. I Finland förbrukar vi drygt en miljon ton papper och kartong varje år av vilka drygt 700 000 ton återvinns. Att samla in de återstående tonnen är redan en dyrare affär.

Skogsindustrin en avfallskvarn

Inom lantbruket är det av tradition brukligt att ta vara på avfall. Nästan hela dynglasset på 20 miljoner ton förvandlas till gödsel. Finländsk skogsindustri existerade inte utan en effektiv avfallsbehandling. Skogsindustrin kan utnyttja cirka 90 procent av sitt avfall. Av dess totala elförbrukning på 26 miljarder kilowattimmar kommer 11 miljarder från den egna elproduktionen där man utnyttjar främst avfall som drivmedel. För att producera motsvarande mängd elektricitet skulle man få bygga en anläggning som motsvarar det nya kärnkraftverket i Olkiluoto.

Och skogsindustrin hanterar avfall också på annat vis. Corenso i Varkaus tillverkar råvara för kartongindustrin av gamla mjölk- och saftburkar. Samtidigt producerar företaget el som tillgodoser kartongfabrikens och 25 000 flervåningshuslägenheters hela behov. Ytterligare återvinner företaget 3 000 ton aluminium för nya ändamål.

Avfallshantering ekonomisk tillväxtbransch

Den finländska avfallshanteringen och återvinningen är för närvarande en business värd över en miljard euro. I statistikcentralens företagskatalog finner man drygt 500 arbetsplatser inom avfallshanteringen där sammanlagt 3 200 människor gör en omsättning på nästan 500 miljoner euro. För återvinningen antecknas 85 arbetsplatser, 500 arbetstagare och en omsättning på 124 miljoner euro. Partihandel med avfall och skrot sysselsätter nästan tusen människor på 400 verksamhetsställen och omsättningen är 375 miljoner. Minuthandlarna för begagnade varor sysselsätter knappt 900 personer.

Den här branschen växer snabbare än ekonomin i övrigt i vårt land men den integreras inom den övriga ekonomin. Branschens stora aktörer strävar till att behärska hela processen från insamling av avfall, sortering, återvinning och nyvinning till slutförvaring av det avfall som inte duger att användas. Och de nämner inte ordet avfallshantering. Lassila & Tikanoja, branschledare i vårt land, säljer miljötjänster.

Andra aktörer koncentrerar sig på valda delar av kedjan. Kuusakoski som noteras för en omsättning på en halv miljard euro är redan veteran när det gäller återvinning av all slags metall och en av världens största på sitt område.

Och ny industri föds och inte bara för hemlandets behov. I Tekes' snart fullbordade program, vars mål har varit att förvandla avfallsströmmen till affärsverksamhet, deltog 140 företag.

T.ex. Proventia Automation från Uleåborg har utvecklat en laserteknik för att separera två olika glaskvaliteter ur bildrör från televisioner och datormonitorer. Ur problemavfall kan man alltså utvinna värdefullt material. Endast i Finland skrotas en halv miljon bildrör årligen.

Åtrådd högteknik

En Tekes-utredning ifjol visade att man skulle kunna sälja olika slags avfallshanteringsteknik i EU-länderna för 8 miljarder euro. Det finns en marknadsnisch för den finländska industrin, men också för t.ex. programmeringsexperter, i olika tekniker för att behandla avfall och skrot, tekniker för återvinning och teknik som suger avfall direkt från fastigheterna till insamlingsstationerna. Bioavfallet vill man få helt och hållet bort från soptipparna och finländarna är duktiga på teknik för bränning av bioavfall.