Kuusakoski Oy arrangerade en avgiftsfri insamling av metallskrot på tio orter i maj–juni. Den första kampanjen "Handskarna på, knutarna rena" lockade 550 skotlass till insamlingsplatsen i Jyväskylä.

– En vanlig vardag under sommarhalvåret har vi mellan 150 och 200 kunder, berättar regionchef Tapani Nurminen.

Ett typiskt hushåll hämtar ett skrotlass som innehåller en gammal datamaskin, ett kylskåp och en frys. På flaket har de fått sällskap av rostiga rör, trasiga cyklar, buckliga kastruller, elelement och gamla strykjärn. Enligt den gällande taxan sparade hushållen under temadagen hela 43 euro om de hämtade ett par kylanläggningar och en datamaskin.

Arto Dahl hämtade skräp som hade samlats på vinden hos hans frus arbetskamrat.

– Skrotets ägare saknar bil, så han ordnade kärran och jag fick bli chaufför, berättar han.

Dahl menar att det borde ordnas gratiskampanjer så ofta att ingen skulle behöva dumpa metallskrot i skogen för att undvika kostnader.

Till Jyväskylä insamlingsstation kommer det mellan 25 000 och 40 000 ton metallskrot varje år. Merparten av det svarta stålet kommer från industrin. Metso-Papers produktionskedja är en av Finlands största enskilda producenter av metallskrot.

Maskiner och anläggningar monteras ner och krossas redan på insamlingsstationen. Metaller som innehåller skadliga gaser eller kemikalier, såsom kylanläggningar, förs till Ekokems problemavfallsanläggning i Riihimäki. Elelektronik och blandmetaller sorteras, krossas och fördelas för återvinning på Kuusakoskis fabriker i Heinola.

– Det är lätt att återvinna metall i Finland för det finns gott om insamlingsplatser av olika slag. Metall kan smältas om och om igen. Återvinning skapar mellan 60 och 90 procent energi jämfört med den metall som utvinns ur jorden och anrikas, säger Nurminen.

Den som brottas med uttjänta hushållsmaskiner ser annorlunda på saken för det kostar minst en tia att föra ett gammalt kylskåp eller en dator till en insamlingsplats eller sopstation.

– Men man hittar märkvärdiga mängder skrot i sina knutar om man får föra bort dem gratis. Det är många som har med sig inte bara sitt eget bråte utan också grannarnas och vännernas skrotsamlingar. Det är bra att man kan enas om gemensam transport, menar Nurminen.

– För oss är det tredje gången vi är här idag. Det här lasset består av vårt men också tre tanters gamla kylskåp. Från vårt hushåll hämtade vi ett par teveapparater, elelement, datordelar och ett gammalt stryklod, berättar Anne och Jouni Paavolainen från Toivakka.

– Också avfallsstationen har haft motsvarande kampanjer. Den här gången klippte vi ut kampanjannonsen. Nu behöver vi inte läsa i tidningen att insamlingen var igår, säger paret.

En del av det aluminium som har separerats vid smältningen i Heinola kommer tillbaka till Alteams Oy:s fabrik i Jyväskylä. Alteams, som hör till Kuusakoskikoncernens gjuterigrupp gör pressgjutna komponenter av aluminium och magnesium för bl.a. telecom- och bilindustrin. Alteams har fabriker också i Laihela, Loppis och Ruovesi och i Kina och Sverige.

– Endast här i Jyväskylä går det åt cirka 3 000 ton återvinningsaluminium per år. Vi tillverkar t.ex. chassier till basstationer, frekvensfilter, delar till strömenheter och mobiltelefonskal, berättar utvecklingschef Heikki Heinänen.

I magnesiumgjutningen används sekundärtackor men också primärtackor, aluminiumgjutningen görs helt av returmaterial. Aluminiet återvinns också i Jyväskylä:

– I smältverket använder vi inte bara tackor utan också gjutkanaler och defekta stycken ur vår egen produktion, berättar Heinänen.

Återvinningens idé är att varor rör sig i vardera riktningen. Kuusakoski säljer skrotmetall, d.v.s. sekundakvalitet också till enskilda konsumenter.

– Om någon finner en lämplig rörstump eller skiva så gör vi affär. Bara den metall och det problemavfall som vi har avtal med industrin om att förstöra är inte till salu, berättar Nurminen.