Hur är läget i Finland? Tyvärr, trenden är likadan och
alkoholkonsumtionen har ökat dramatiskt. När finnarna på 60-talet drack 3 liter ren
alkohol per person årligen, så dricker vi i dag 11 liter — och trenden är
stigande. Det är säkert många saker som förklarar konsumtionsökningen. Ser vi på de
sista fem års utveckling, kan vi konstatera att alkoholskattens sänkning tycks korrelera
direkt med konsumtionsökningen. Det är inget överraskning. Många sakkunniga forskare
har varnat upprepade gånger för de negativa följderna. Att sänka alkoholskatten var
inget måste, utan ett politiskt val och beslut. Varför det behövdes, det förklarade
man t.ex. med turistexporten av alkohol från Estland och övriga Europa. I dagens
situation har politikerna varit mycket tysta, som om de skulle skämmas för detta, men
inte våga tala om det.
Det finns massor av bevis för och forskning om alkoholbrukets skadeverkningar —
hälsorelaterade, sociala och ekonomiska — som berör individer, arbetsplatser och
hela samhället. Men bara en akademisk diskussion om problemet räcker inte, man måste
göra något för saken. Redan det, att över 100 000 barn i Finland lider av
föräldrarnas alkoholmissbruk borde öppna beslutsfattarnas ögonen.
Samtidigt som man i Finland tog det politiska beslut som lockar människorna att supa
mera, beslöt man också om ett riksomfattande Alkoholprogram 2004–2007, som
koordineras av social- och hälsovårdsministeriet. Ett alkoholprogram är bra, men det
är dubbelmoral att samtidigt sänka alkoholskatten. Arbetsmarknadsparterna har också
vaknat upp i saken. I samband med alkoholprogrammet har de centrala
arbetsmarknadsorganisationerna beslutat om åtgärder och planer för att förebygga
alkoholens skadeverkningar. En rapport har skrivits ihop.
De centrala arbetsmarknadsorganisationerna har man också grundat ett projekt vars sikt
är att förnya vårdhänvisningssystemet som ursprungligen är från 1973. Saken är
känslig för arbetsgivarna, de är också rädda för eventuella ökade kostnader och
ansvaret. Tillsvidare har diskussionerna varit sakliga, även arbetsgivarna ännu anser
att skyldigheten att hänvisa till vård inte behöver skärpas. Och förnyar man endast
vårdhänvisningssystemet, utan att skapa några förebyggandeåtgärder var
företagshälsovården är närainkopplad, blir resultatet klent.
FFC har varit den mest aktiva bland arbetsmarknadsorganisationerna att ta tag i
problemet. FFC har grundat ett samarbetsprojekt med Förbundet för sund livsstil med
syfte att ingripa i alkoholproblemet på arbetsplatserna. Projektet finansieras av PAF och
har ett roligt mer betecknande namn "Huugo". Var och en kan hitta mera
information om projektet från
Dödsfallen till följd av
alkoholkonsumtion ökar snabbt i Europa. År 2002 skördade alkoholen 600 000 liv, 15
procent fler än år 2000 enligt nya siffror från FN-organet WHO. Siffrorna är
hårresande. WHO räknar ändå bara de dödsfall som direkt kan kopplas till
alkoholskador. Många dör också i t.ex. olyckor och våld där alkohol är en indirekt
orsak. Européerna dricker mest alkohol i världen. WHO:s recept för att minska skadorna
är bl.a. med förnuftig skattepolitik.
