Halonen uppmanar företag som investerar i utlandet att bevara en del av sin verksamhet i Finland och att skapa samarbetsnätverk. Också företagen bör bära sin del av ansvaret för det finländska välfärdssamhället.

Halonen påminner om att det är viktigt att komma ihåg att globaliseringen styrs genom avtal länder emellan. Vi har en hel bunt med fördrag om mänskliga rättigheter och Internationella arbetsorganisationen ILO:s konventioner, med vilka man kan trygga arbetarnas rättigheter runtom i världen.

– Vi måste få världens länder att följa avtalen. Här kan Finland med sitt praktiska exempel visa upp en modell av välfärdssamhällssamhället, där arbetarnas intressen respekteras, vi försvarar mänsklighet och klarar oss i konkurrensen.

Halonen har arbetat ute i världen, som president och ordförande för den ILO-kommission som verkar för en mänskligare globalisering, för att försvara den finländska löntagaren. Hon framhåller att det är viktigt att vi har starka medborgarrörelser — såsom fackföreningsrörelsen — som kan påverka globaliseringen direkt genom sin egen verksamhet, såväl på hemmaplanet som på de internationella arenorna.

– Fackföreningsrörelsen och dess internationella förgreningar har också en viktig roll när det gäller att bygga en mer rättvis värld. Vi kan vara med som kompanjoner och förebilder också för löntagarna i sådana länder, där samhället ännu håller på att byggas upp. I en rättvisare värld går det bättre för oss alla. En rättvisare värld är också en tryggare värld.

Finländarna måste vara mycket bättre

Om vi finländare skall klara oss i den internationella konkurrensen måste vi fokusera på kvalitet och innovationer, menar Halonen.

– För att åstadkomma detta bör vi ständigt utbilda människor. Vår ungdom men också alla som är i arbetsför ålder behöver utbildning. Det är viktigt att uppgradera sina kunskaper. Redan den utbildning som dagens fyrtioåringar har fått är föråldrad idag.

Halonen säger att det är fel att tro att arbetskraftsbristen löses även om människors fria rörlighet inom den europeiska unionens område blir verklighet inom ett visst tidsperspektiv och det blir vanligare att flytta över gränserna. Samtidigt har vi många arbetslösa — bland invandrarna är andelen arbetslösa betydligt större än bland dem som är födda här.

– Vår stora utmaning, som samtidigt garanterar kvaliteten, är att utbilda de vuxna. Det är ett måste, vid sidan om avancerad forskning och produktutveckling. Vi måste vara bli oerhört mycket bättre. Går vi ut och konkurrerar med blotta produktionskostnaderna klarar vi oss inte. I längden bygger man ingen välfärd på det viset heller.

Halonen menar att den finländska modellen kan vara botemedlet också mot det s.k. Kinafenomenet. Utredningar visar att så är fallet. Under den sittande regeringen har vi fått 30 000 nya arbetsplatser i vårt land, men vi borde få fler, och snabbare.

– Det finländska samhället, detta nordiska välfärdssamhälle, är inte bara rättvist för oss människor, utan dessutom ytterst slagkraftigt. Det visar olika konkurrensjämförelser. Alla fem nordiska länder, vare sig de är med i EU eller ej, återfinns alltid bland de tio i toppen.

– Vi måste själva tro på detta och sträva efter att utveckla en produktion som på alla nivåer representerar kvalitet. Vi måste ständigt ligga steget före alla andra och finna våra samarbetsparter i världen. För presidentens del innebär det t.ex. att hon eller han lyckas skapa så förtroendefulla relationer inom näringslivet att framsynta företagare som är lojala med det finländska samhället får draghjälp för sin export.

Trepartssamarbetet har skapa stabilitet

Halonen erinrar om att man länge forskat i framgångsfaktorer. Också EU menar att dessa handlar om stabilitet i samhället, hög sysselsättning och god produktivitet. I vårt land har vi lyckats förena ekonomisk effektivitet med välfärd. Sådant väcker avund.

– En av stabilitetens byggstenar har varit det fungerande samarbetet arbetsmarknadsorganisationerna emellan och med statsmakten. Det här är den berömda trepartsbasen, som har varit måltavla för motståndarens artilleri under den aktuella valdebatten. Trepartssamarbetet har skapat det slags stabilitet i samhället, som gjorde det möjligt för landet att resa sig ur recessionen under slutet av 1990-talet. Det här har dock fallit i glömska.

Av de finländska företag som investerar utomlands förväntar sig Halonen ansvar för välfärdssamhället.

– Vi gör vårt bästa för att arbetet ska räcka till för alla i Finland. Jag hoppas också att de företag, som av produktionsmässiga orsaker har fört sin produktion utomlands, bevarar sina goda samarbetsrelationer till Finland och håller kvar en del av sin verksamhet här. Företagens goda resultat har skapats genom finländskt samarbete och gagnar oss alla om samarbetet fortgår trots att omständigheterna ändrats.

Har arbetarna två presidentkandidater?

Halonens motkandidat i andra omgången är Sauli Niinistö, som titulerar sig "Arbetarnas president" och vars valslogan lyder: "Konfrontation är ute". Tarja Halonen gissar att bakgrunden till sloganerna är en strävan att röra till begreppen.

Enligt henne handlar kort och gott om det faktum att olika grupper i arbetslivet har olika intressen. Efter tiotals år av arbete och med hjälp av lagstiftning och kollektivavtal har arbetsgivarens envälde luckrats upp. Det gemensamma bästa kan uppnås genom förhandlingar. Arbetsmarknadsorganisationerna och deras verksamhet är en del av det moderna samhället som det är värt att stöda och uppmuntra.

– Människorna har sitt egenvärde också i arbetslivet och det måste man kunna erkänna. Då orkar människor och vill stanna kvar i arbetslivet. Det här är ytterst viktigt i vårt åldrande land, och också en förutsättning för arbetarnas kreativitet. Den kan inte beordras fram.

Halonen säger att man känner igen en arbetarnas president på sättet att respektera människor i deras arbete och utanför arbetsplatsen, och på hur väl hon eller han själv känner arbetslivet och tankarna hos dem som verkar i arbetslivet.

– Nu kunde vi börja debattera en modernisering av arbetslivet som innebär att man skapar en atmosfär där människan värdesätts och respekteras. Tanken är ju att dagens arbetare inte bara skall kunna prestera utan också vara kreativ på sin arbetsplats. Man måste kunna sätta värde på hans eller hennes kunskap och erfarenhet.

Halonen understryker att det är viktigt att den finländska löntagaren håller fast vid sin rätt att organisera sig fackligt.

– Det är också värt att vara stolt över att vi genom decenniers arbete har lyckats bygga upp en fackföreningsrörelse som står sig i internationell jämförelse och som erbjuder både arbetslöshetskassa och andra nödvändiga stödfunktioner för vardagen. Vi skall utveckla dem, inte överge dem.

Hela folkets president

Tarja Halonen påminner om att presidenten måste kunna vara en hela folkets president. Presidenten är landets enda enpersonsinstitution.

– Därför är jag oroad över att det under valkampanjens gång har blivit en så viktig målsättning att vårt land får en borgerlig president.

Hon betonar att landet förtjänar en president som bryr sig om folket och försvarar saker som är viktiga för folket; internationell samverkan, goda grannrelationer men också rättvisa i vårt eget samhälle.

– Presidenten måste förmå se längre än till de politiska styrkeförhållanden som råder för ögonblicket och till de debatter som riksdagen för varje dag. Nu skapar vi grundläggande strukturer i samhället som skall garantera också kommande generationer hälsovård, bildning, social service och en livsduglig miljö.

PEKKA KAIPAINEN
Översättning: ASTRID NIKULA