– Avsikten är att samla centrala frågor i ett dokument, med global infallsvinkel. Att ge verktyg för hur klara sig en värld där globaliseringen spelar en allt större roll, och där näringslivet ständigt förändras, berättar utvecklingschef Markku Liljeström som sitter med i gruppen.

-> och samma statistik, pdf-format

I stället för att som i intressebevakningen greppa allt, är målet att koncentrera sig på det väsentliga, som det finlänska arbetets framtid, tryggande av välfärd, jämställdhet och jämlikhet i samhälle och arbetsliv, frågor som delaktighet och deltagande. Hur facket bör möta framtida utmaningar, som skapa en fungerande kontakt till unga och snuttjobbare. Hur sänka tröskeln för facklig organisering. Lönepolitiken ges självklart också ujtrymme.

– Metoden ses som möjlig i och med att tidigare FFC-program definitivt inte är föråldrade. Behov att skriva om dem nu finns alltså inte, säger Liljeström.

Kunskapsombud på arbetsplatser

Omställningsskyddet som FFC drev med framgång under senaste inkomstunrda kräver redan i sig en höjd facklig profil i utbildningsfrågor. Programmakarna föreslår att ett särskilt kunskapsombud, på finska "osaamisvaltuutettu", tar plats vid sidan av förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige på arbetsplatserna. Modellen är finländsk men inspiration har fåtts bl.a. från Storbritannien där fackcentralen TUC fått igenom lagstadgade fackliga kunskapsombud. Hos oss krävs ett avtal liknande förtroendemannaavtalet för det nya ombudet.

– FFC vill så här stärka fackets medverkan i kunskapsbiten på arbetsplatserna. Kunnandet bör ges en central roll, vilket kräver att stärkt beredskap också i vår egen organisation. Politiska ställningstaganden är inte nog, kunskapsombud bör finnas på arbetsplatserna och sporra arbetskamraterna till utbildning, inskärper Liljeström.

Programmet Kunskapslyft har avslöjat brister och problem i mötet mellan skolor och arbetsliv. Liljeström ser det som en utmaning att få vuxenutbildningen att mer utgå från arbetslivets, och den enskildes, behov.

– Utbildningsnivån är hög i Finland, och också vuxenutbildningen platsar i den absoluta internationella toppen. Problemet är de stora skillnaderna befolkningsgrupperna emellan, påpekar Liljeström.

Kunskapslyftet har hittills lyckats få drygt 12 000 finländare att gripa chansen att bygga på utbildningen. Intresset har varit stort speciellt bland kvinnor på den offentliga sektorn, men mindre bra i vissa mansdominerade industribranscher. Här ser Liljeström ett fält att plöja, då industrin genomgår strukturförändringar.

– Vi måste grunna på hur yrkesutbildningen kunde effektiveras och försöka föra fram de möjligheter som finns också i en förändring. Det talas mycket om utbildning och kunnande, till en del har betydelsen insetts. Men den utbildningspolitiska retoriken ger inte tillräcklig facklig respons. Här måste vår egen organisation skärpa sig, säger Liljeström.

275 ombud på kongressen

Programdokumentet bjuder självklart på en hel massa till, men det avslöjas först då utkastet sänds ut till förbunden. De har tid på sig för kommentarer fram till den .

Kongressombuden är nu 275 mot 293 år 2000, baserat på att antalet medlemmar i FFC:s medlemsförbund uppgick till 1 043 240 den 30 juni 2005, mot 1 070 821 senast.

De flesta ombud har JHL, 49 + 3 från sina samarbetsorganisationer, PAM har 46 och Metall 38. Ombudens fullmakter bör FFC ha fått den 10 mars. Inbjudan till förbunden sänds den 7 februari, medan personlig inbjudan och material till ombuden postas den 18 april. FFC:s kongress hålls i Mässcentret i Helsingfors dem 5–7 juni.

Utbildningschefen Markku Liljeström hoppas på en livlig, rivigare debatt på kongressen. Förväntningar ställs på linjedragning för tryggandet av fortsatt välfärd, men brytningstiden vi lever i kan också utmynna i villrådighet.

Internationaliseringen, globaliseringen, ses idag i allmänhet som nyttig. Liljeström menar att det säkert finns också de som är besvikna på den ekonomiska och internationella utvecklingen.

– Frågan är om vi kan hoppas på en positiv effekt också framöver. Hur ska vi möta förändringar i arbetet? De behöver inte nödvändigtvis vara negativa, förändringar kan också ge möjlighet att flytta från ett jobb till ett annat. Här är dock utbildningen i högsäte, säger han.

INGEGERD EKSTRAND