Projektet stöder skolor och arbetsplatser som sysslar med vuxenutbildning. Framför allt stöder det den enskilde arbetstagaren som vill ha en examen, antingen inom sitt eget område eller inom ett nytt.

– Kontaktar man oss, via en skola eller arbetskraftsbyrå, får man hjälp med att skräddarsy sin examen. En fristående examen går ut på att man tar reda på vad den vuxna redan kan och sen kan han eller hon avlägga ett yrkesprov och vid behov gå kurser för att bygga på sin kunskap till en viss examen eller delexamen, berättar hon.

Yrkesprov ett alternativ

Men behöver man papper på vad man kan? Är det nödvändigt att ha en examen om man redan jobbat flera år i en bransch och kan den? Ylva Källman säger att en utbildning utöver mera kunskap och inspiration för jobbet ofta innebär löneskillnad i positiv bemärkelse och att ett papper på kunskapen många gånger kan ge fast anställning och trygghet. Inom projektet jobbar man också med att hjälpa de som vill byta jobb att hitta rätt utbildning för en ny vardag.

– Folk med stor erfarenhet och kunskap från arbetslivet behöver inte alltid sätta sigj på skolbänken för bevisa vad de kan. Inom Ruben-projektet jobbar vi med arbetsplatshandledare, läraren kommer alltså ut till jobbet och ser vad arbetstagaren kan. Ibland räcker det med ett yrkesprov för att få en examen, säger Ylva Källman.

Många gånger handlar det om att utbildningsarrangörerna inte ska slita bort folk från arbetsplatserna utan att utbildningen kan ske där. Inom Ruben-projektet jobbar man också med att utveckla examina så att de anpassas efter utvecklingen på arbetsmarknaden.

– Det viktiga är att den som känner att han vill lära sigj något nytt eller få papper på det han kan inte skräms av tanken att börja skolan Arbetstagaren ska vara stolt över sin erfarenhet och via Ruben-projektet kan han se var han står på marknaden. Vi kan ju inte sitta och hitta på vad behoven är, utan vi vill att folk hör av sig till oss så skapar vi tillsammans möjligheterna för folk att ta examen, säger hon.

Koordinering gynnar arbetsmarknaden

I Ruben-projektet deltar Svenska Yrkesinstitutet, YI Sydväst, Prakticum, Optima, Korsnäs och Karis Kurscenter. Samarbetet gör att man med gemensamma krafter kan ordna yrkesutbildning för vuxna på svenska genom att koordinera kunskapen, lärarkrafterna och behovet från arbetsmarknaden. På det sättet tar man tillvara den kompetens som finns i Svenskfinland och ser till att skolorna inte utbildar bara för att utbilda, utan utbildar till det som behövs på arbetsmarknaden.

Ett konkret exempel är att det just nu finns ett stort utbud av jobb för yrkeskunniga bilmålare. Då samlar Ruben-projektet folk som kan billackeri och ser till att de kan få sin examen och därmed tillfredsställs behovet på arbetsmarknaden.

SUSANNE SKATA

Eivor syftar på slutprovet hon gjorde för kockexamen. I slutprovet skulle hon koka mat i ett storhushåll, något hon då gjort i nästan tjugo år i köket på Särkimo skola. Skillnaden nu var att lärarna från kockutbildningen följde varje steg hon tog. Jobbet på Särkimo skola hade hon blivit uppringd för 1983 då den ordinarie köksan blev sjuk. Vid millennieskiftet satte Eivor sej på skolbänken och gick en vuxenutbildning till kock i storhushåll.

– Jag körde till stan två kvällar i veckan. Först kokade jag mat på skolan i Särkimo, mellan 7 och 15, sen åkte jag hem och bytte kläder och tog böckerna och åkte till skolan i Vasa där jag satt mellan 16 och 21. Det blev långa dagar, men det var himla roligt.

Yrkesexamen gav en löneklass till

I maj 2002 fick Eivor sitt betyg, nu var hon kock i storhushåll även till pappers.

– Jag hade funderat på det länge. Det handlade mest om att jag ville bevisa för mig själv att jag klarade av det, att jag kunde lära mig något fast jag inte var sjutton år längre, säger hon.

Eivor utökade sin kunskap i näringslära, prövade på att göra restaurangmat och fina menyer och läste redovisning, hygien och marknadsföring bland mycket annat.

– Det var inte så att jag hade gjort nåt fel i jobbet men jag byggde på det jag redan kunde. Då jag var klar med utbildningen gick jobbet lättare eftersom jag fått mera kunskap. Eftersom jag inte hade någon utbildning sen tidigare fick jag också en löneklass högre då jag nu hade en examen.

För Eivors del var det kunskapen som lockade mer än pengarna, och hon fortsatte studera och tog även en specialyrkesexamen för storhushållsföreståndare.

– Det var bättre ekonomi i kommunen då så jag fick ledigt en dag i veckan från jobbet för att delta i närstudierna, konstaterar hon.

För Eivor fortsätter jobbet på Särkimo skola som tidigare.

– Visst kan jag söka en föreståndartjänst nu då jag har den examen också. Men det finns inte så många tjänster och för min del handlade utbildningen ändå mest om att bevisa för mig själv vad jag kan. Det mår man bra av. Det är dessutom roligt att ha papper på det, och ju mer man kan desto roligare är det dagliga jobbet, menar Eivor Östman.

– Även om dagarna blev långa, var det himla roligt att studera, säger Eivor Östman. Kockpappren för storhushåll gav också en löneklass till.