Varannan arbetsplats i Nyland

På arbetskraftsbyråernas listor syns emellertid bara två tredjedelar av de nya arbetsplatser som anmäls som lediga. När man beaktar arbetskraftsbyråernas "marknadsandel" fanns det i slutet av maj cirka 19 000 lediga arbetsplatser, utöver de 31 200 som anmäldes via arbetskraftsbyråerna, dvs. sammanlagt cirka 50 000 nya arbetsplatser.

Av dessa lediga jobb fanns uppskattningsvis 45 procent i Nyland, där bara drygt hälften står att söka via arbetskraftsbyråerna.

Näst mest lediga jobb, knappt 5 000, fanns i Egentliga Finland. Där söker t.ex. Aker Finnyards ständigt nya plåtslagare och svetsare.

Utöver Nyland och Egentliga Finland fanns det i genomsnitt flera lediga arbetsplatser i Satakunda och Österbotten än det fanns i andra delar av landet. I Satakunda är det Olkiluotobygget som ropar efter folk, både via arbetskraftsbyråerna och olika rekryteringsbolag.

En allt större del också av de arbetsplatser som arbetskraftsbyråerna bjuder ut är sådana som rekryteringsbolagen har anmält. De utnyttjar byråerna dels för sina egna men också för kundernas behov.

Det räcker med ett telefonsamtal

Det är inte alla lediga jobb som anmäls öppet för vem som helst att söka. Två av tre arbetsgivare tar kontakt direkt till sina gamla arbetstagare när de har behov av folk. Också djungeltelegrafen spelar en roll här.

I synnerhet i byggnadsbranschen fylls de lediga jobben oftast genom att man kontaktar tidigare arbetare. Kommunerna har för sin del grundat olika slags vikariebanker.

De arbetsplatser som anmäls till arbetskraftsbyråerna finns mestadels i små företag. Gäller jobben stora arbetsgivare är det tidningsannonser och webbsidor som gäller.

Snuttjobb erbjudes

Det, att antalet lediga arbetsplatser har ökat, innebär ändå inte automatiskt att de arbetslösa får jobb. Ifjol gick 60 procent av arbetskraftsbyråernas lediga jobb till andra än dem som hade anmält sig som arbetssökande. I början av 2000-talet var andelen omkring hälften. Av arbetskraftsbyråernas nästan halv miljon arbetssökande är knappt en tredjedel sådana som redan är med i arbetslivet eller står på tröskeln till arbetslivet.

Enligt arbetsministeriets arbetsgivarenkät gavs över fyrtio procent av arbetsplatserna till människor som redan var på jobb någonstans. Det här var trenden framför allt i stora företag.

De arbetslösa, som hade bättre chanser till visstidsjobb i små företag, utgjorde bara en fjärdedel av de nyanställda.

Av de människor som avlönades ifjol togs sammanlagt 58 procent in på tidsbundna arbetsavtal. Här ingår också sommararbetare och kommuner. Sjuttio procent av kommunernas nya arbetsavtal gällde visstidsjobb.

Den offentliga sektorn stod för den största andelen nya arbetsplatser ifjol, men oftast fylldes de av vikarier. En verklig ökning av antalet arbetsplatser skedde närmast inom byggnadssektorn. Inom handeln uppstod de lediga jobben närmast då någon anställd slutade.

Nyttigt långtradarkort

Även om efterfrågan på arbetskraft är störst i Nyland, finns det nog behov också på annat håll. Vart tionde av de förtag som sökte folk led av direkt brist på arbetstagare. Värst upplevs arbetskraftsbristen av arbetsgivarna i Lappland, trots att det finns tolv arbetslösa och 26 sökande per varje ledig arbetsplats. I Nyland finns det två arbetslösa och fem arbetssökande per ledig arbetsplats. Svårt att finna arbetstagare är det också i södra Finland och norra Österbotten.

Arbetskraftsbehovet illustrerar väl vilket slags arbetsplatser som var svårast att fylla ifjol. I toppen här fanns olika vårdyrken, men också försäljningsrepresentanter, maskinmontörer och lastbilschaufförer är svåra att finna.

Det finns verkligt många vikariat att fylla inom vårdbranschen, särskilt i Nyland.

Industrin ropar efter svetsare, maskinister och montörer. Jord- och skogsbruket, särskilt i Savolax, lider brist på lantbruksavbytare och skogsmaskinförare.

I byggnadsbranschen är det svårast att få tag på timmermän, vvs/rörmontörer och grävmaskinsförare. Särskilt Olkiluoto har haft svårt att finna byggare, men också i Lappland råder brist.

Inom trafiken efterlyses främst lastbilschaufförer och förare för kombinationsfordon. Svårast är chaufförsbristen i Kymmenedalen. I affärslivet råder det brist på it-experter men också på städare.