Jurmu representerar vårdpersonalen på Helsingfors stads hälsocentraler, sammanlagt 700 personer som hör till JHL. Förutom närvårdare är de mentalvårdare, primärvårdare och hemvårdare. Helsingfors hälsocentraler sysselsätter sammanlagt 8 200 personer. Till hälsocentralstjänsterna räknas också tandvården, akut- och långvårdssjukhusen, psykiatrin och hemvården.

Jurmu förutspår att arbetskraftsbristen inom hälso- och vårdbranschen förvärras i framtiden. Orsaken är de alltför dåliga lönerna och en förestående pensionsbomb, menar hon. Helsingfors hälsocentralers fasta personal har nu en genomsnittsålder på 46 år. Hela 1 500 människor går i pension före år 2015.

– Vi har verkligt många anställda som är över femtio. Man borde nu satsa seriöst på att de ska kunna bevara sin ork och stanna kvar till pensionsålder.

Framtiden ser inte ljus ut. Personalens sjukfrånvaro har ökat kraftigt de senaste åren. År 2001 var antalet sjukfrånvarodagar 11,8 per anställd men i fjol var antalet frånvarodagar uppe i 16,7 per anställd. Spiralen kommer att gå ännu djupare för det är svårt att få vikarier ens som köptjänst.

– De som arbetar får en allt tyngre börda och det leder sedan till ytterligare ökad sjukfrånvaro.

Pengarna avgör

En utbildad närvårdares grundlön är cirka 1650 euro i månaden.

– Med en sådan lön, t.o.m. om den vore lite högre än så, är det svårt att klara sig i huvudstadsregionen. Den låga lönen hindrar yrkeskunnig arbetskraft från att flytta till huvudstadsregionen, säger Tuula Jurmu.

Det finns ett botemedel mot arbetskraftsbristen: höjda löner för vårdpersonalen. Jurmu anser att de högre levnadskostnaderna i huvudstadsregionen borde beaktas i lönesättningen.

Av dem som arbetar inom Helsingfors hälsovårdsverk är en fjärdedel anställda på viss tid. Ifjol omvandlades vårdpersonalens långa vikariat till fasta tjänster. Jurmu säger att det är självklart att det inom den kvinnodominerade vårdbranschen ständigt förekommer behov av vikarier, men den nuvarande situationen är osund och andelen vikariat oproportionerligt stor. Permanenta tjänster skulle också öka branschens attraktionskraft. Närvårdarutbildningen har de senaste åren lockat färre sökande än tidigare och inte heller i höst kommer alla studieplatser att fyllas.

I Helsingfors har man under de senaste åren öppnat nya tjänster framför allt inom åldringsvården, men personalomsättningen är störst i den här sektorn. Det vittnar om hur tungt jobbet är, säger Jurmu.

– Igen en gång är problemet pengar. På grund av arbetsbelastningen behöver vi flera arbetstagare än vi har idag men det finns inte medel att anställa folk. Om vi fick fler arbetstagare lockade hela branschen mer. Det är viktigt att ha möjlighet att utföra sitt jobb väl.

Helsingfors stads trivselbarometer avslöjade att många av dem som arbetar i vårdbranschen är ivriga och motiverade i sitt jobb, men utslitna på grund av den ständiga brådskan. Tuula Jurmu säger att bollen ligger hos arbetsgivaren. Om branschen ska locka folk i framtiden måste det anställas flera människor och lönerna höjas kännbart.