. vane.jpg (302 bytes)

tema.jpg (1627 bytes)

Rekryterades från skolbänken

pune.gif (67 bytes)  Jenni Halmi, från Hangö, hade redan arbetsplatsen klar när hon för drygt ett år sedan gick ut yrkesskolans målarlinje.

– Jag hade både sommarjobbat och praktiserat på Ekholms målarfirma och fick genast anställning här, berättar hon där hon står uppkliven på en byggställning och målar undersidan av taket till ingången över Österby skola i Ekenäs. Sommarens första regn vräker ner, men det stör inte målandet av betongytan. Dagens färger är inte så fuktkänsliga

Kvinnojobb och kvinnolön. Jenni Halmi ville syssla med något praktiskt och valde målaryrket. Foto: MATTI YLIROTUHangöfirman som Jenni jobbar åt har arbetat med skolsaneringen sedan november. Nu när eleverna återvänder efter sommarlovet återstår ännu en del fasadarbeten. Var nästa arbetsplats finns vet hon inte med säkerhet, men ett nybygge lär vara på lut.

Jenni säger att hon utlovats arbete tills vidare, så länge firman har jobb. Kortare permitteringar kan komma vintertid, det är hon införstådd med, men annars finns det nog arbete i byggbranschen just nu.

Målerifirman opererar i den västnyländska regionen, från Hangö till Lojo.

– Men skulle jobben ta slut här, finns det nog jobb i Helsingfors. Fast dit vill jag helst inte åka, säger hon med eftertryck.

Tor-Björn Ekholm, som äger firman, bekräftar att det finns gott om jobb i branschen, men kunniga och pålitliga målare är det skriande brist på. Det märkliga är dock att fastän efterfrågan är stor och bristen på arbetskraft likaså, är konkurrensen om entreprenaderna stenhård. Priserna är hårt pressade och arbetet hopplöst dåligt organiserat särskilt på stora arbetsplatser där det vimlar av entreprenörer som springer om varandra.

– Jag har beslutat att jag inte längre ger anbud på större projekt, säger Ekholm bestämt.

Målaryrket har blivit kvinnodominerat. Av de målare som utexamineras från yrkesskolorna är flertalet kvinnor. Och målaryrket är dåligt betalt tycker Ekholm. Han ser ett samband:

– Kvinnorna nöjer sig med mindre och för kvinnor är målarlönen relativt sett hygglig. Men männen söker bättre betalda jobb i hamnen.

Rekryteringen av anställda sköter han genom att ge sommarjobb och praktikplats åt studerande.

– Då vet man vem man får. Det är helt avgörande att man kan lita på arbetstagarna. Gör någon ett dåligt jobb måste man göra om det och det blir dyrt.

Arbetskraftsbyrån har Ekholm inte haft någon nytta av.

– Jag har inte under mina trettio år i branschen lyckats rekrytera en enda yrkeskunnig målare via arbetskraftsbyrån.

Jenni har gått en treårig målarutbildning vid den finska yrkesskolan i Lojo. Hon sökte sig dit efter att ha gått ett år i gymnasiet.

– Teoretiska studier var inte min grej, konstaterar hon. – Jag vill syssla med något praktisk.

Så det blev målarlinjen. Än så länge har hon trivts med yrkesvalet. Men längre fram kan det nog bli aktuellt med fortsatta studier. Att en dag bli inredningsarkitekt är en dröm hon går och bär på.

HANS JERN

Löntagaren 31.8.2006 nr 7/06

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)