Under devisen "Säker start" firades den sjunde europeiska arbetarskyddsveckan i slutet av oktober. Problemet är alleuropeiskt — och ökar. Till exempel i åldersgruppen 18–25 är arbetsolycksfallen minst 50 procent vanligare än i någon annan åldersgrupp.

– Risker bör tas upp i utbildning på alla nivåer, och säkerhetsinformation från första dagen på ett nytt jobb. Unga får inte sättas i för svåra jobb för snabbt, varnade Europeiska arbetsmiljöbyråns nya chef Jukka Takala.

Han efterlyste en verktygsback med lagstiftning, kampanjer, information och forskning för att ge de nya arbetstagarna i Europa ett tryggt och sunt jobb.

– Alla bör dra sitt strå till stacken, som medborgare, föräldrar, arbetsgivare, lärare och politiska beslutsfattare, underströk Takala.

Metall, bygg och service farligast

Unga män råkar ut för arbetsolycksfall tre gånger oftare än unga kvinnor. För män är risken störst i metallbranschen men stor även i bygg- och lagerjobb. Jämnåriga kvinnor är mest olycksbenägna om de arbetar i servicebranschen: inom handel, hotell och restaurang, fastighets- och städjobb.

I kalla tal uppgick de av försäkring ersatta arbetsolycksfallen bland unga till 13 899 på arbetsplatsen plus ytterligare 1231 under resor till och från jobbet.

– Unga män råkar dubbelt så ofta ut för en arbetsolycka än män som fyllt 50. På 2000-talet har en viss proportionell minskning skett för de unga männens del, men ökat för unga kvinnor, konstaterade Noora Hintikka, forskare vid institutionen för säkerhetsteknik vid Tammerfors tekniska universitet under arbetarskyddsveckans öppningsseminarium i Helsingfors.

Siffrorna framgår ur en pinfärsk rapport om ungdomar och arbetsolycksfall i Finland åren 1996–2004 som gjorts i samarbete med arbetarskyddsavdelningen vid social- och hälsoministeriet och Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund (OFF).

Hintikka underströk att olycksfall som leder till en sjukfrånvaro på mer än en månad för de ungas del ofta beror på att de mist kontrollen över arbetsverktyg, råkat i kläm eller fallit.

– De hade kanske mist ett finger då de jobbat med kompressor, cirkelsåg eller fräs, förtydligade hon.

Färre olyckor bland de allra yngsta tyder på att lagstiftningen, som förbjuder vissa jobb för de som inte fyllt 18 eller 16, fungerar. Däremot råkar 20–24-åringar ut för betydligt fler arbetsolyckor än genomsnittet.

– Den här gruppen måste uppmärksammas mer. Bättre arbetsintroduktion, ordentliga arbetsdirektiv, säkra arbetsmetoder och god handledning, t. ex. att jobba i par med en erfaren arbetskamrat kan förhindra olyckor, underströk Hintikka.

Mer kunskap ändrar inte beteende

Hintikkas forskarkollega Pertti Palukka har skärskådat säkerhetsbeteende och –föreställningar bland 16–30-åriga studerande vid yrkesskolor, yrkeshögskolor och universitet samt de som redan är ute i arbetslivet.

– Säkerhetsbeteendet påverkas av kön, ålder och läroanstalt. Kvinnor är mer ansvarsfulla och medvetna om säkerhet än män, sade han.

Unga i ålder 16–18 struntar mer i säkerheten än 25–30-åringar. De allra yngsta tar klart mer risker, speciellt i trafiken. Hälften av de som medgav risktagning i trafiken, som att köra med alkohol i kroppen, var svenskspråkiga. Detta trots att endast tre svenska läroanstalter — Åbo Akademi, Yrkeshögskolan Sydväst och Yrkesinstitutet Sydväst — ingick i samplet.

– Varannan ungdom försöker aktivt förutse och undvika farosituationer, medan var tionde tänkte inte på risker överhuvudtaget. Riskerna för en själv undervärderas, även om två av tre tror att arbetsolycksfall varken beror på otur eller öde, utan att man själv kan påverka och förhindra, sade Palukka som såg klara tecken på att unga vuxnas säkerhetsuppfostran försummats eller varit ineffektiv. Inte heller den sociala eller skolmiljön ger tillräckligt stöd.

– Vi behöver mer säkerhetsundervisning på olika skolnivåer, redan före andra stadiet, det vill säga innan grundskoleleverna låst sig i sina föreställningar och attityder.

Och även om både kvinnor och män blev mer säkerhetsmedvetna med stigande ålder överraskades Palukka av att detta inte ledde till ändrat beteende.

Arbetsintroduktion livsviktig

Erkki Yrjäänheikki, chef för ministeriets arbetarskyddsavdelning, påpekade att det varierar åtskilligt hur arbetssäkerheten tas upp i undervisningen. Lärarens egen aktivitet är avgörande, inte minst då det gäller att leta fram material, menade Yrjäänheikki och nämnde Seinäjoki som ett gott exempel. Se separat reportage.

– Lagstiftningen har uppdaterats och är i skick, men livsviktigt är en systematiska introduktion på arbetsplatsen där riskerna gås i genom. Idealet är en stödperson, en äldre arbetskamrat som föregår med gott exempel genom sin attityd och sitt säkerhetsbetänkande, sade Yrjäänheikki.

På samma linje var YIT:s arbetarskyddschef Kari Vierikko. Det går inte att säga ett och själv göra annat, menade Vierikko som redogjorde för högprioriteringen av arbetssäkerheten på Neste Oils nybygge i Sköldvik, något som Löntagaren berättade om i sitt septembernummer.

Säkerhetsskolning ges där av både Neste och YIT. Taneli Kuhanen, läroavtalslärling, hade avlagt examen för det obligatoriska arbetssäkerhetskort och var nöjd med den introduktion i arbetet YIT gett.

Vierikko påpekade att statistiskt borde två dödsolyckor ha inträffat i Sköldvik. Så har inte skett och sjukfrånvaron ligger en god bit under genomsnittet. YIT räknar med att en förlorad arbetsdag kostar 500 euro, ovanpå allt mänskligt lidande ett arbetsolycksfall leder till, för den drabbade, hans familj men också för arbetskamraterna.

– Inom tre dagar har vi beredskap att diskutera det skedda med arbetskamraterna, också senare om så behövs, betygade Helena Salminen, YIT-sakkunnig i företagshälsovårdsservice.

INGEGERD EKSTRAND