Hela atmosfären i Törnävä yrkesskola andas vardaglig arbetssäkerhet. Unga blivande fordonsmekaniker arbetar med traktorer och lastbilar i hallen, där arbetarskyddet har utmärkts på olika sätt. De fordon som repareras står på stadiga bockar av metall medan det går en brygga över smörjgropen som konkret hindrar felsteg ner i gropen. De unga män som arbetar med traktorns flera tiotals kilo tunga kraftöverföringsvagn behandlar sin börda sittande, för att inte anstränga ryggen.

– Vi har försökt få med alla aspekter av säkerhet i det normala arbetet här. Varje gång vi tar itu med en ny anläggning går vi igenom arbetsskedena ur säkerhetsperspektiv, säger Hannu Muhonen som är chef för avdelningen för bil- och transportteknik.

Seinäjokiskolans satsningar på arbetarskyddet har noterats på riksnivå och man har funnit dem så pass intressanta att skolan får representera Finland i tävlingen "Säker start" som anordnas av Europeiska arbetsmiljöbyrån. Pådrivare är arbetarskyddsdelegationen, som är utsedd av social- och hälsovårdsministeriets arbetarskyddsavdelning. Vinnaren i tävlingen utses i mars i Bilbao i Spanien.

Hannu Muhonen vill också påminna om att det är hela skolan som har satsat på att utveckla säkerheten, men ett särskilt tack förtjänar ändå projektchefen Inkeri Ritamäki. Eftersom Seinäjokiregionen samlar yrkesskolelever från praktiskt taget hela södra Österbotten fungerar Seinäjoki yrkesinstitut som ett slags lokomotiv när det gäller de ungas insikter i arbetarskyddsfrågor. Här strävar man samtidigt efter att förbättra arbetsolycksstatistiken, som inte ser särskilt bra ut, när det gäller just de unga. En färsk undersökning från Tammerfors tekniska högskola visar att var sjätte arbetsolycka drabbar personer under 25 år.

Lust att lära

Muhonen säger att man försöker inpränta arbetssäkerhetsfrågor i de unga via praktisk inlärning.

– Vi hoppar inte in i frågan hals över huvudet utan går steg för steg och utgår från elevens egen vilja att lära sig, beskriver Muhonen.

Det är lätt att integrera arbetssäkerheten i det vardagliga värvet. Exempelvis de som ska bli fordonsmontörer har redan rikligt med konkreta beröringspunkter med sitt kommande yrke. Det har en helt naturlig förklaring.

– Alla ha velat syssla med just det här. Det är inte särskilt svårt att lära ut saker som eleverna är motiverade för, inte heller arbetssäkerhet.

Arbetarskyddet lärs ut också teoretiskt och här har Seinäjokiskolan skaffat fram undervisningshäften från olika sektorer. För exempelvis bilmontörsexamen är det ett 80 sidors kompendium som ska pluggas. Seinäjokiskolan har delat med sig av materialet till flera andra skolor.

Under det första året omfattar undervisningen 30 teorilektioner. Senare inkluderar teorilektionerna säkerhetsfaktorer som hänför sig till det ämne som avhandlas. Varje elev har ett uppföljningskort, där man antecknar vilken maskin eller anläggning eleven har fått säkerhetsundervisning i. Man antecknar också alla eventuella incidenter.

Muhonen och Harri Kuuttila, som ansvarar för den praktiska undervisningen på billinjen, har märkt att arbetarskyddsfrågorna ofta präglas av byråkrati. När en olycka inträffar måste man finna den skyldige. För myndigheterna är det då lättast att leta i lag och förordning. Det är inte alltid denhär metoden fungerar bäst.

– När man under de senaste åren har grunnat över arbetarskyddsfrågor har man ställt sig frågan om det alls finns något mer att göra, berättar Muhonen.

Kuuttila jämför situationen med då man i USA stiftade en lag som förbjöd människor att sätta katter i mikrovågsugn.

– Det förefaller som om allt, som man inte särskilt har varnat för, är tillåtet. Någonstans där uppe har det kanske slagit över lite. Förhoppningsvis ska det bli bättre. Med en förmyndarmentalitet lägger man för liten vikt vid människans egen uppfattning om vad som är rätt och fel.

JARI HAKALA