. vane.jpg (302 bytes)

aktuellt.jpg (1939 bytes)

En ny balans mellan kollektiva och individuella lösningar. Se där kan ligga nyckeln till att vända den sjunkande organiseringsgraden, menar danska FOA-basen Dennis Kristensen.

Kursändring och lokal synlighet behövs

runu.gif (924 bytes)  De unga måste fås med

pune.gif (67 bytes)  Ungdomar imponeras inte av vad facket gjort i forntiden. Det som intresserar de unga är vad vi gör i framtiden. Vad de får ut av att vara med i facket.

Det sade Dennis Kristensen, ordförande för JHL:s danska systerorganisation FOA, i en kritisk betraktelse av fackets förutsättningar att greppa den största utmaningen i dag: hur rekrytera unga medlemmar. Det är en fråga som de flesta europeiska fackförbund tampas med.

– De unga frågar vad de får ut av facket som de inte kan göra själva, sade danska FOA:s ordförande Dennis Kristennsen. Foto. INGEGERD EKSTRAND– Ungdomarna i dag är inte mer egoistiska, men de är i högre grad individualister. De vill vara unika, självständiga, själva välja med vem och vad de vill vara solidariska. Vi har varit många i flocken och skapat resultat. Men flyger framtidens medlemmar i flock, frågade Kristensen.

Några direkta svar sade sig Kristensen inte ha men han kastade ut en del brandfacklor.

– Facket måste se över hur vi möter medlemmarna, gå ned på det lokala planet, vara synligt, sätta lokala förtroendevalda i centrum. Engagera medlemmarna i beslut lokalt.

– Vi måste visa mer entusiasm. Vi i facket är bra på att diskutera, men vi måste agera, snabbt!

Legitimiteten i riskzonen

Trots att organiseringsgraden i Danmark fortfarande är hög, har den sjunkit från 82 procent år 1995 till 76,8 procent år 200. LO organiserar i dag 65 procent av alla organiserade löntagare, men Kristensen varnade för att LO kan vara nere på 50 procent år 2024 om utvecklingen fortsätter.

– En hög organiseringsgrad är viktig för legitimiteten, för att kunna tala på andras vägnar. Var går gränsen att inte längre kunna tala för flertalet, frågade han.

Trenden går mot större förbund — i dag är LO-förbunden 14 mot 35 år 1976. Kristensen menar att stora förbund långt klarar sig själva. LO:s framtida roll är inte entydig och den diskuteras igen vid kongressen i oktober.

Den fackliga organiseringsgraden påverkas också av att arbetsstyrkan minskade då pensionsåldern sänktes med två år. Speciellt LO drabbas då industrier flyttar ut mindre kvalificerade jobb till billigare asiatiska länder. Facket talar för bättre utbildning men de medlemmarna går oftast till de två andra huvudorganisationerna, akademikernas AC och tjänstemännens FTF.

Demokrati och avtal kostar

År 2002 fick arbetslöshetskassorna i Danmark möjlighet att bli tvärfackliga. Speciellt två s.k. privata kassor har plockat medlemmar från facket med en avgift på en fjärde- eller femtedel av de fackliga a-kassornas.

– En ung arbetstagare, som är ny på arbetsmarknaden är kanske inte pigg på att betala mer. Men vi kan aldrig konkurrera med privata a-kassor så länge som facket är en demokratiskt uppbyggd organisation som bygger på kollektivavtal. De två stora utgiftsposterna är demokrati med stora kongresser och ingående av kollektivavtal, sade Kristensen.

Också FOA har krympt, med 3 000—5 000 personer årligen sedan år 2000. Budgeten har frusits på nivån år 2000, och FOA försöker konkurrera med sådant som kvalitet, medlemsstyre och prioritering av spörsmål. Arbetsfördelningen mellan förtroendemän, fackavdelningar och förbundet ska vara förnuftig

Till medlemmarna har FOA gått ut med löften om service — att checka lön, och arbetsavtal, hjälpa vid uppsägning o.s.v. FOA lovar också förtroendemän och skyddsombud stöd. Det här kompletteras av ett löfte om demokrati.

Dennis Kristensen medgav att han målade upp en dyster bild av facket, men ingalunda hopplös. Skutan måste dock ändra kurs.

– Vi i facket måste visa för de unga att vi är beredda att tänka annorlunda. Inte så att vi gjort fel förr men att vi nu lever i en annan tid, betonade FOA-ordföranden Dennis Kristensen.

INGEGERD EKSTRAND

 

De unga måste fås med

pune.gif (67 bytes)  Tarja Kokkonen är 23 år och närvårdare. Hon leder JHL:s ungdomssektion i södra Savolax och kom från S:t Michel för att följa med representantskapets möte.

Tarja Kokkonen blev färdig närvårdare i december och hon önskar att JHL skulle satsa mera på information i skolorna. Foto: TUULIKKI HOLOPAINEN– Det är spännande att se hur representantskapet fungerar. Här har jag chans att diskutera med äldre aktiva hur man ska få med flera unga i förbundets verksamhet.

Kokkonen gick med i facket — KAT — som elevmedlem.

– Samtidigt var jag elevmedlem i ett annat förbund och kunde jämföra mellan dem. Efter studierna var det sedan lätt att välja JHL, för jag tycker det fungerar bättre.

Kokkonen önskar att förbundet i sin medlemsrekrytering skall satsa mera på information i skolorna och på elevmedlemskap.

De unga vill hon engagera i verksamheten genom att sakta men säkert ge dem olika slags förtroendeuppdrag.

– Man grunnar alltid på hur man skall få unga människor att aktivera sig. Varför inte fundera över hur man kunde få dem som tidigare var aktiva att på nytt engagera sig i verksamheten?

HELENA RONKAINEN

Löntagaren 22.2.2007 nr 2/07

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)