I rummet där man behandlar returmassan är det varmt och fuktigt. I pulpern löses returpappret upp i vatten, därefter avlägsnas stift och plast. Tryckfärgen tvättas bort.

– En gång dök motorblocket till en bil upp ur pulpern. Det är inte klokt vad folk får för sig att slänga in bland returpappret, skrattar huvudförtroendemannen på Metsä Tissues fabrik i Mänttä, Timo Virtanen.

Av returpappret får man i medeltal 65 procent av råvaran till mjukpapper. Metsä Tissue har använt returpapper som råvara sedan år 1976. Över hälften av den råvara fabriken använder är returpapper.

Eero Kallonen och Ilkka Päivärinta övervakar processen i kontrollrummet. Päivärinta, som har skiftet som fältkarl, ser allt emellanåt till processen också utanför kontrollrummet och gör en avstickare till byggnaden invid för att lägga till balar av björk- och videcellulosa från Kaskö på bandet.

Mjukpapper sedan 1960-talet

Metsä Tissues fabrik är den största arbetsgivaren i Mänttä. Där får cirka 500 pappersarbetare sitt levebröd. När huvudförtroendeman Timo Virtanen kom till huset 1984 jobbade här 1 400 människor.

– När det var som bäst fanns det arbete för 2 400 människor, men på den tiden hade nästan alla invånare någonting med bolaget att göra, berättar Virtanen.

Fabrikens historia kan dateras till 1868, då G.A. Serlachius grundade fabriken, som bar hans namn. Kring fabriken började Mänttä stad växa upp. De första toalettpappersrullarna tillverkades i Mänttä redan år 1908, medan tillverkningen av det moderna mjukpappret började 1961. Fabriken övergick från familjen Serlachius i Metsä-Serlas ägo på 1980-talet. Del av Metsä Tissue blev fabriken 1997. I dag tillverkar fabriken i Mänttä också kompaktpapper för matlagning och bakning.

Fyrtio km papper på en halv timme

Pappersmaskinen ångar. I våtändan späds björk- och tallcellulosa och returmassa ut med vatten till en tunn blandning, som innehåller bara en procent torrvara. Cellulosans andel i toalettpappret varierar, det gula Serla Toilet görs helt av returmassa medan den helvita Lambi är ren cellulosa.

Fiberblandningen breds ut på en rörlig vira som släpper igenom vatten. När vattnet rinner av klibbas fibrerna fast i varandra och en pappersfilm bildas på viran. Pappersfilmen pressas därefter mellan filtar och kavlar. I torkningsfasen styrs filmen mot hela cylindrar. Efter torkningen finns mindre än en fjärdedel vatten kvar i filmen. Efter detta kreppas pappret och rullas ut på en tre meter bred maskinrulle, som rymmer fyrtio kilometer papper och väger mellan två och tre ton.

– En maskinrulle fylls på 35 minuter, berättar rullkarlen Rami Salminen i det svala kontrollrummet.

Slutligen skär maskinrullen ut önskad bredd och längd på mjukpappersrullarna, som sedan packas och förs till lagret. Cirka 65 procent av det papper man tillverkar i Mänttä förädlas till färdiga produkter. Råpapper förs som sådant till i huvudsak Metsä Tissues övriga fabriker i Sverige, Polen, Tyskland, Slovakien och Spanien.

En tiondedel på viss tid

I förädlingen rullas pappret från den stora rullen till mindre rullar, papprens ändar limmas fast och rullen skärs av till små rullar.

Avdelningens förtroendeman och huvudinstruktör Heikki Toivola står under linjen där de gula Serla Toiletrullarna förs till packningsavdelningen. Efter den automatiska förpackningsprocessen lastar packaren förpackningarna på en lastpall och pallarna lagras i nedre våningen. Varje dag fylls fyrtio tågvagnar och 50 långtradare med mjukpapper och skickas iväg från fabriken. Största delen av toalett- och hushållspappret kommer att användas i finländska hem.

Ifjol övergick förädlingen till treskift också på lördagarna. Det förde med sig trettio nya arbetare.

– För arbetarna kändes lördagsarbetet motigt i början, men jag är glad över att man kunde avlöna mera människor. Vi får se om det här skiftsystemet har kommit för att stanna, i så fall kan de visstidsanställda få stanna kvar här, konstaterar huvudförtroendemannen.

Fabriken har för närvarande sjuttio visstidsanställda. Varje år får 10–20 av dem fast jobb.

Tillväxt i öster

I början av 1990-talet stängdes den cellulosafabrik som hade verkat i anslutning till pappersfabriken och 300 arbetare fick gå. På orten såg man det som början till slutet för hela pappersfabriken.

Tillverkningen av mjukpapper har emellertid varit lönsam för Mänttäfabriken och inget slut är i sikte, även om behovet av arbetare minskar.

– Efter det att cellulosafabriken lades ner har man lyckligtvis lyckats genomföra nedskärningarna genom pensionering, berättar Heikki Toivola.

Mjukpappersmarknaden i Finland och Europa växer med ett par procent varje år, men totalt sett tillverkas det för mycket mjukpapper i Europa. Tillväxten måste sökas någon annanstans. Det mjukpapper man tillverkar i Mänttä torde finna en marknadsnisch hos grannen i öster, i takt med att efterfrågan på mjukpappersprodukter ökar. Här hemma finns bara en konkurrent, Georgia Pacific Nordic i Nokia.

– Pappersmaskinerna härstammar från 1960-talet. Visserligen har man förnyat vissa delar, men också med de här gamla maskinerna reder vi oss väl i konkurrensen, konstaterar Timo Virtanen.

HELENA RONKAINEN