. vane.jpg (302 bytes)

tema.jpg (1627 bytes)

Bärs hem från butiken,
sköljs ut i Finska viken

pune.gif (67 bytes)  WC-pappret reser från Mänttä till Inex’ lager i Helsingfors och därifrån till Prisma vid Malmtorget. Där köper familjen Mesa sina rullar. WC-pappret ligger staplat på sista hyllraden i den lokala Prismabutiken.

Försäljaren Tuija Hämäläinen berättar att wc-pappret aldrig hinner ligga länge i hyllorna. Man håller just inget lager i butiken, för påfyllnad kommer alla dagar utom om söndagar.

Försäljaren Anja Karvinen radar in wc-papper i butikshyllorna. Foto: HELI SAARELA– Malmborna köper mest Embos paket med 16 rullar och sexrullars gula Serla Toilet, berättar Tuija Hämäläinen då hon fyller på i hyllorna.

Helsingforsborna trängs i butiken med sina lördagsinköp. De stannar sällan upp för att kolla wc-pappersrullorna eller deras priser. Ändå kanske de borde: priset på wc-papper varierar kraftigt. De billigaste är de som har tillverkats av returpapper; priset per rulle är ungefär trettio cent. Wc-papper av ren cellulosa kostar tio cent mer per rulle.

– Visst jämför ju kunderna priser. En annan sak är om det billigaste faktiskt är mest förmånligt, säger Pekka Salminen som ansvarar för teamet som hanterar butikens industrivaror.

Bara en gång har wc-pappershyllan stått tom, det var vid papperslockouten för drygt ett år sedan.

– Men inte behövde våra kunder gå tomhänta hem. Kedjan reagerade snabbt på arbetskonflikten och beställde in basvaror från Tyskland. De mest krävande kunderna fick ändå nöja sig med mindre goda kvaliteter, berättar Salminen.

Priset har betydelse

Familjen Mesa har inga höga krav på sitt wc-papper. De köper det som är billigast.

– Det går förvånansvärt lite papper i vår familj. Kanske åtta rullar i månaden, funderar Katja Mesa där hon sitter vid bordet i familjens trivsamt möblerade kök. Sommarhettan tränger på utifrån. Kaisu springer glatt ropande runt i bostaden med sina kamrater.

Förra gången kom familjen hem med X-tras wc-pappersrullar. Oftast köper Katja Mesa ändå storpaket på special med 48 rullar i säcken och hon föredrar returpappersrullarna.

Katja Mesa erkänner att hon knappast någonsin har funderat över var hennes toalettpapper tillverkas. Däremot har hon undrat över hur träråvaran ska räcka till då människor allt mer köper sitt wc-papper av ren cellulosa.

– Jag har lärt Kaisu hur man ska använda toalettpapper: att man inte behöver mer än något enstaka ark per gång. Också storebror Valtteri säger till om han märker att lillasyster har slösat med pappret.

WC-dörren smäller igen. Kanske Kaisus gamla teckningar finns återanvända i pappersrullen som hänger i sin ställning?

Automatiserad vattenrening

Dit for de, ett par ark sögs in i avloppet med ett blurp. Pappret smälter sönder i vattnet och fortsätter sin resa till WC-papprets väg i reningsverket i Viksbacka i Helsingfors. Foto: HELI SAARELAvattenreningsverket i Viksbacka ett par kilometer härifrån. Där renas Helsingfors avloppsvatten, regnvattnet från centrala Helsingfors och grannkommunernas avloppsvatten. Huvudstadsregionen har ett annat reningsverk i Esbo.

Under Helsingfors stad slingrar sig 1 800 kilometer avlopp som underjordiska ormar, i underjorden döljer sig 116 avloppspumpstationer och 60 kilometer avloppstunnel. Också reningsverket i Viksbacka är till största delen insprängt i berget.

Vattenreningen är mycket långt automatiserad. I grottorna arbetar ett tiotal personer i dagskift. De gör maskin- och elarbete, rengör bassänger och tar prover.

Mindre kväve

Som man väl kan tänka sig är luften fylld av odörer — dels stinker själva reningsverket och dels kommer lukterna från kemikalier. Först avskiljs fasta partiklar från avloppsvattnet genom rensning och avlagring.

Kväve försvinner som gas ur vattnet. Reningsverket i Viksbacka i Helsingfors. Foto: HELI SAARELA– Vid rensningen samlas allt som är större än en centimeter i stora silar. Om man istället för wc-papper har använt hushållspapper skulle det inte smälta samman med vattnet, utan komma hit i fast form, berättar Helsingfors Vattens informatör, Maria von Knorring som är informatör på Helsingfors Vatten.

I klarningsbassängen avlägsnas finfördelat organiskt material med hjälp av mikrober. Parallellt sköts avlagringen av fosfor med ferrosulfat. I en del bassänger bubblar vattnet och i andra skummar det.

Ur vattnet avlägsnas kvävet genom att förvandla det till gas som avdunstar i de övre luftlagren. I det här skedet ser redan vattnet helt klart ut.

– Ännu för ett par år sedan släppte man ut vattnet i den här fasen, men det innehåller ännu alltför mycket kväve, säger von Knorring.

Kvävet minskas nu genom en biologisk slutfiltrering. Det renade avloppsvattnet leds ut i öppna havet längs med en 17 kilometer lång avloppstunnel. På havsbottnen, cirka åtta kilometer utanför Helsingfors sydspets rinner det renade avloppsvattnet från Viksbacka ut i Finska Viken.

HELENA RONKAINEN

Löntagaren 30.8.2007 nr 7/07

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)