. vane.jpg (302 bytes)

FFC 100 årDet finländska facket är i god form. Det påpekade fil. dr Mika Helander från Helsingfors universitet, festföreläsare på FFC:s svenska huvudfest under jubileumsåret.

Men det duger ingalunda för 100-åringen att vila på lagrarna. Framtiden är fylld av många utmaningar.

Finländska facket i god form

Tom Englund och Joakim Österlund, postfacket PAU. Foto: JOHANNES TERVO

pune.gif (67 bytes) Det var ett glatt hejande, kramande och dunkande i ryggar utan like då hela 130 fackföreningsaktiva från hela Svenskfinland strålade samman i lobbyn på Hotell Tropiclandia. Nya kontakter, och gamla befästs under bussresorna från Helsingfors, Dalsbruk och Karleby med Mia Blomqvist, Bo Vilander, Eva Fager, Peter Karhumaa och Harald Nordman som bussvärdinnor och bussvärdar.

Sturle Fjäder, Christina Henriksson och Johan Stark hade lyckats få hela 30 ålänningar att borda färjan i Mariehamn för att umgås i med kamrater från riket. Monica Sandberg sken som solen själv då hon stolt berättade att posten på Åland kom med en åttamannatrupp.

Ombudsmän från förbundskanslierna passade på att höra sig för om läget på fältet allt medan deltagarna njöt av ett program där fakta och fest vävdes samman. Löntagarens historia hade spikats upp på skärmar, själv fick gänget svänga klubban och prägla egna 100-årsmynt. Tropiclandia bjöd också på möjlighet att ta sig ett dopp innan det var dags att skruda sig i bästa stassen för att svänga om på parketten under kvällsfesten tillsammans med omkring 250 finskspråkiga kamrater från Birklanda, Mellersta Finland, Tavastland och Österbotten.

Christian Bäcklund, ordförande för FFC:s svenska sekretariat, och svenska ombudsmannen Anita Spring rentav myste då de såg ut över den månghövdade seminariepubliken.

– Fackets grunduppgift är densamma i dag, som för 100 år sedan, sade Servicefackets förra ordförande Maj-Len Remahl som hölls festtalet. – Facket ska se till att medlemmarna har en lön att leva på, en arbetstid och ett arbetstempo som gör att vi orkar med ett liv också utanför arbetsplatsen. På arbetsplatsen är det våra duktiga förtroendeman som driver frågorna, i nära kontakt med medlemmarna.

Löntagaren kände några deltagare på pulsen. Vad betyder facket för dig personligen? Och vilka är de frågor som facket måste speciellt måste arbeta med i framtiden?

Barbro Smeds, Esse, huvudförtroendeman för omkring 300 JHL:are i Pedersöre anser att för henne är facket halva livet.

– Jag lär mig hela tiden, blir aldrig fullärd och träffar vänner.

– Facket är att lära sig, men också gemenskap, sade Monica Sjölind, ordförande för JHL:s fackavdelning i Kronoby.

Hur få fram budskapet så också unga går med i facket, menade de två är fackets stora utmaning. – Informera och rekrytera, ta webben till hjälp. Utbilda, men på arbetstid!

Bo-Erik Ivars, Dagsmark, tidigare huvudförtroendeman för Trä på Lindell Compotec, värdesätter att facket stöder.

– Själv blev jag uppsagd, efter min tid som förtroendeman. Då fick jag stöd från mitt förbund i Helsingfors, sade Ivars som dock är oroad över att han tycker facket blivit svagare på senare år. En orsak kan vara snuttjobben.

– Snuttjobb och inhyrd arbetskraft är två viktiga frågor för facket att ta itu med på allvar.

Kurt Kraft, kassör för Jakobstads Bokarbetare, betonade att det blir allt viktigare att höra till facket, inte minst då utländska firmor med billigare bud strömmar in på marknaden.

– Facket måste kämpa hårt så arbetsvillkoren inte blir sämre. Och rekrytera unga, i tid.

Tom Englund, 30, och Joakim Österlund, 24, är yngst i styrelsen för postfacket PAU:s Ålandsavdelning.

– Facket ger trygghet och det känns bra att få arbeta för arbetskamraternas sak. Det gäller att driva på arbetsgivaren så människor inte anställs tillfälligt utan får fast anställning, menade duon.

Rekryteringen av unga nyanställda har lyckats rätt väl men nu gäller det att också få dem engagerade i fackliga frågor.

– Vi ordnar olika evenemang, t.ex. kryssningar där vi umgås och har kul, men också ger info om facket.

"Facket ger
gemenskap"

Rohaneyeh Sabetraseth, Servicefacket PAM. Foto: INGEGERD EKSTRANDBo Vilander, Roger Forss, Jonny Lundström och Ole Sjöblom är en garvad metallarkvartett från Bruket, Dalsbruk.

– Facket jobbar för medlemmarna, ger trygghet, ger styrka och gemenskap. Facket är också samarbete.

I framtiden gäller att jobba på så att förmånerna inte försämras, utan köpkraftens stärks. Arbetslöshetskassan får inte blir en belastning för medlemmarna. Bristen på arbetskraft är också en facklig utmaning.

– Det är en stor förlust för hela landet att det inte blev en inkomstpolitisk lösning. Vi får inte vara så egoistiska att vi ser bara till våra egna fördelar, menar metallarna.

– Kollektivavtal är en bra ram för lokala avtal. Svaga arbetsplatser, där t.ex. förtroendeman saknas, är illa ute vid lokala förhandlingar. Här måste facket göra något.

Rohaneyeh Sabetraseth, Vasa är rätt färsk medlem i Servicefacket PAM. Hon ser fackets främsta uppgift att stöda då problem uppstår.

– Lönen måste fås upp i vår låglönebransch. Och de som ofrivilligt deltidsarbetande måste få flera timmar.

"Facket ger
trygghet"

Carina Saarela, t.v. och Hanna Borisov, Kemifacket. Foto: INGEGERD EKSTRANDCarina Saarela, Finström, är likaså ny i facket. Hon säger sig tidigare ha haft vissa fördomar men efter att ha diskuterat med huvudförtroendeman Sturle Fjäder på Otinova och sett vad han åstadkommit, beslöt hon att ansluta sig till Kemifacket.

Carinas arbetskamrat Hanna Borisvo, Mariehamn har däremot varit fackmedlem i snart omkring 15 år.

– Genom att gå med i facket hör man till en grupp, och det är viktigt. Facket ger trygghet, men det gäller också själv att vara aktiv, säger Hanna.

Viktigt för duon är att kvinnor och män blir jämställda också vad lönen beträffar, att kvinnors euro inte är lika med 75–80 cent.

– Facket måste påverka så jobben inte försvinner ur landet i globaliseringens kölvatten, säger Hanna Borisov. – Men det gäller att först städa på egen gård.

Clas-Göran Nilsson jobbar med husbyggnad på Västra Nylands yrkesskola. I Sverige var han fackligt aktiv, och är nu sekreterare i Byggs Hyryläavdelning.

– Facket måste ha styrka att driva igenom de krav som man har. Vi måste få fler unga med, i fackavdelningarnas styrelse, och ge mer facklig information också under skoltiden.

– Fackliga möten som de är i dag lockar få. Mötena måste moderniseras, bli mer tillgängliga, sade Nilsson, som sitter r i Byggfackets svenska sektion.

Ossian Suominen, också han från Mariehamn, men aktiv i Sjömans-Unionen, instämmer i att facket ger trygghet.

– Tryggheten innefattar också gemenskap, samarbete, utbildning. Utbildning ska facket köra fram ännu mer, vi ser hur nordiska sjömän är eftertraktade globalt pga sin goda utbildning.

– Snuttarbetet måste bort.

– Rekryteringen måste läggas om, så det blir så okomplicerat som möjligt att ansluta sig till facket.

– Facket måste jobba för hållbar utveckling, både i arbetslivet och miljön.

INGEGERD EKSTRAND

Löntagaren 27.9.2007 nr 8/07

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)