Sturle Fjäder, Christina Henriksson och Johan Stark
hade lyckats få hela 30 ålänningar att borda färjan i Mariehamn för att umgås i med
kamrater från riket. Monica Sandberg sken som solen själv då hon stolt
berättade att posten på Åland kom med en åttamannatrupp.
Ombudsmän från förbundskanslierna passade på att höra sig för om läget på
fältet allt medan deltagarna njöt av ett program där fakta och fest vävdes samman.
Löntagarens historia hade spikats upp på skärmar, själv fick gänget svänga klubban
och prägla egna 100-årsmynt. Tropiclandia bjöd också på möjlighet att ta sig ett
dopp innan det var dags att skruda sig i bästa stassen för att svänga om på parketten
under kvällsfesten tillsammans med omkring 250 finskspråkiga kamrater från Birklanda,
Mellersta Finland, Tavastland och Österbotten.
Christian Bäcklund, ordförande för FFC:s svenska sekretariat, och svenska
ombudsmannen Anita Spring rentav myste då de såg ut över den månghövdade
seminariepubliken.
Fackets grunduppgift är densamma i dag, som för 100 år sedan, sade
Servicefackets förra ordförande Maj-Len Remahl som hölls festtalet.
Facket ska se till att medlemmarna har en lön att leva på, en arbetstid och ett
arbetstempo som gör att vi orkar med ett liv också utanför arbetsplatsen. På
arbetsplatsen är det våra duktiga förtroendeman som driver frågorna, i nära kontakt
med medlemmarna.
Löntagaren kände några deltagare på pulsen. Vad betyder facket för dig
personligen? Och vilka är de frågor som facket måste speciellt måste arbeta med i
framtiden?
Barbro Smeds, Esse, huvudförtroendeman för omkring 300 JHL:are i Pedersöre
anser att för henne är facket halva livet.
Jag lär mig hela tiden, blir aldrig fullärd och träffar vänner.
Facket är att lära sig, men också gemenskap, sade Monica Sjölind,
ordförande för JHL:s fackavdelning i Kronoby.
Hur få fram budskapet så också unga går med i facket, menade de två är fackets
stora utmaning. Informera och rekrytera, ta webben till hjälp. Utbilda, men på
arbetstid!
Bo-Erik Ivars, Dagsmark, tidigare huvudförtroendeman för Trä på Lindell
Compotec, värdesätter att facket stöder.
Själv blev jag uppsagd, efter min tid som förtroendeman. Då fick jag stöd
från mitt förbund i Helsingfors, sade Ivars som dock är oroad över att han tycker
facket blivit svagare på senare år. En orsak kan vara snuttjobben.
Snuttjobb och inhyrd arbetskraft är två viktiga frågor för facket att ta itu
med på allvar.
Kurt Kraft, kassör för Jakobstads Bokarbetare, betonade att det blir allt
viktigare att höra till facket, inte minst då utländska firmor med billigare bud
strömmar in på marknaden.
Facket måste kämpa hårt så arbetsvillkoren inte blir sämre. Och rekrytera
unga, i tid.
Tom Englund, 30, och Joakim Österlund, 24, är yngst i styrelsen för
postfacket PAU:s Ålandsavdelning.
Facket ger trygghet och det känns bra att få arbeta för arbetskamraternas
sak. Det gäller att driva på arbetsgivaren så människor inte anställs tillfälligt
utan får fast anställning, menade duon.
Rekryteringen av unga nyanställda har lyckats rätt väl men nu gäller det att också
få dem engagerade i fackliga frågor.
Vi ordnar olika evenemang, t.ex. kryssningar där vi umgås och har kul, men
också ger info om facket.
"Facket ger
gemenskap"
Bo Vilander, Roger Forss, Jonny Lundström och Ole
Sjöblom är en garvad metallarkvartett från Bruket, Dalsbruk.
Facket jobbar för medlemmarna, ger trygghet, ger styrka och gemenskap. Facket
är också samarbete.
I framtiden gäller att jobba på så att förmånerna inte försämras, utan
köpkraftens stärks. Arbetslöshetskassan får inte blir en belastning för medlemmarna.
Bristen på arbetskraft är också en facklig utmaning.
Det är en stor förlust för hela landet att det inte blev en inkomstpolitisk
lösning. Vi får inte vara så egoistiska att vi ser bara till våra egna fördelar,
menar metallarna.
Kollektivavtal är en bra ram för lokala avtal. Svaga arbetsplatser, där t.ex.
förtroendeman saknas, är illa ute vid lokala förhandlingar. Här måste facket göra
något.
Rohaneyeh Sabetraseth, Vasa är rätt färsk medlem i Servicefacket PAM. Hon ser
fackets främsta uppgift att stöda då problem uppstår.
Lönen måste fås upp i vår låglönebransch. Och de som ofrivilligt
deltidsarbetande måste få flera timmar.
"Facket ger
trygghet"
Carina Saarela, Finström, är likaså ny i facket. Hon
säger sig tidigare ha haft vissa fördomar men efter att ha diskuterat med
huvudförtroendeman Sturle Fjäder på Otinova och sett vad han åstadkommit, beslöt hon
att ansluta sig till Kemifacket.
Carinas arbetskamrat Hanna Borisvo, Mariehamn har däremot varit fackmedlem i
snart omkring 15 år.
Genom att gå med i facket hör man till en grupp, och det är viktigt. Facket
ger trygghet, men det gäller också själv att vara aktiv, säger Hanna.
Viktigt för duon är att kvinnor och män blir jämställda också vad lönen
beträffar, att kvinnors euro inte är lika med 7580 cent.
Facket måste påverka så jobben inte försvinner ur landet i globaliseringens
kölvatten, säger Hanna Borisov. Men det gäller att först städa på egen gård.
Clas-Göran Nilsson jobbar med husbyggnad på Västra Nylands yrkesskola. I
Sverige var han fackligt aktiv, och är nu sekreterare i Byggs Hyryläavdelning.
Facket måste ha styrka att driva igenom de krav som man har. Vi måste få fler
unga med, i fackavdelningarnas styrelse, och ge mer facklig information också under
skoltiden.
Fackliga möten som de är i dag lockar få. Mötena måste moderniseras, bli
mer tillgängliga, sade Nilsson, som sitter r i Byggfackets svenska sektion.
Ossian Suominen, också han från Mariehamn, men aktiv i Sjömans-Unionen,
instämmer i att facket ger trygghet.
Tryggheten innefattar också gemenskap, samarbete, utbildning. Utbildning ska
facket köra fram ännu mer, vi ser hur nordiska sjömän är eftertraktade globalt pga
sin goda utbildning.
Snuttarbetet måste bort.
Rekryteringen måste läggas om, så det blir så okomplicerat som möjligt att
ansluta sig till facket.
Facket måste jobba för hållbar utveckling, både i arbetslivet och miljön.
INGEGERD EKSTRAND