– Facket grunduppgift består. Vi skall nu och i framtiden slå vakt om grundtryggheten; att alla får en lön det går att leva på och har en arbetstakt som gör att man orkar med familjen och kan ha ett socialt liv utanför arbetet, sa Maj-Len Remahl.

Hon lyfte också fram det faktum att vi i allt högre grad kommer att ha arbetsplatser där alla arbetskamrater inte är födda i vårt land.

– Detta är en rikedom att ta vara på.

Mika Helander närmade sig framtidsfrågan ur strikt vetenskaplig synpunkt. Han benade ut en rad problemfält facket har på sin agenda, både på nationellt och internationellt plan, men konstaterade också att facket är i god form och därför lugnt och systematiskt kan ta itu med problemen.

Några av de brandfacklor han kastade in i debatten relateras här. Tankarna baserar sig på det som kommit fram i ett forskningsprojekt Helander leder och som inkommande vår skall resultera i en bok om fackliga globaliseringsstrategier.

Håll rörelsen i rörelse

Byråkratiseringen är ett problem i många sociala rörelser — också i facket. Det gäller att upprätthålla det rörelsemässiga i verksamheten. Mer aktivitet på lokal nivå. Mer arbete på fältet för ombudsmännens del, parat med aktivering av förtroendemännen. Det får inte uppstå oklarhet om vem förtroendemannen på en arbetsplats representerar.

Medlemsrekryteringen är en del av detta problemfält. Sjunkande organiseringsgrad inger oro. Helander rekommenderar uppsökande verksamhet; att man aktivt närmar sig t.ex. unga och invandrare och erbjuder dem medlemskap. Det har visat sig att många unga aldrig ens tillfrågats om de vill bli medlem.

Det man kallat turbokapitalism, dvs. att resultatkraven stiger så att arbetslivet rent kvalitativt utarmas. Trivseln sjunker och orken tryter så att sjukfrånvaron och förtidspensioneringarna ökar. Facket måste möta utmaningen genom att i avtalsförhandlingarna satsa mer de kvalitativa aspekterna i arbetslivet.

Helander pekade också på det så kallade prekariatet, dvs snuttarbetande unga med svag arbetslivsanknytning och radikal livshållning, som målgrupp för fackligt arbete. Uppstår nya låglönekategorier och fattiga arbetare måste facket ta sig an deras problem.

Förbundsfusionerna, som ny tycks komma, är sällan patentlösningar, påpekade han vidare. De kan vara nödvändiga för att sköta intressebevakningen effektivt, men den egentliga utmaningen är att få de fusionerade förbunden att fungera; att få organisationskulturerna att växa ihop.

Transnationellt medlemskap

Samtidigt som invandrarna organiseras borde också facken i ursprungsländerna stödas. Helander kastade fram tanken på skapandet av ett transnationellt fackmedlemskap där man skulle göra det möjligt att överföra rättigheter och medlemsförmåner från ett land till ett annat. Många arbetskraftsinvandrare stannar bara en tid. Kunde de ta med sig införtjänade rättigheter och förmåner vid en återflyttning skulle det stärka organiseringen både här och i ursprungslandet.

– Facket borde enligt min mening också arbeta för ökat u-landsbistånd, ställa krav på arbetsvillkoren i mottagarländerna, stöda lokala fack och arbeta för rättvis handel.

Utöver de rent humanitär skälen till det finns det också ett fackligt intresse att förhindra social dumpning och försöka få finländska företag att teckna minimiavtal gällande arbetsvillkor på global nivå.

Företagen har dock varit tämligen ointresserade av detta. De kör gärna med en dubbelstrategi så att de uppträder nobelt på hemmaplan men visar total hänsynslöshet i tredje världen. Konsumentrörelsen kunde här vara en bra bundsförvant för att påverka multinationella bolag till bättre uppförande gällande arbetsvillkor och fackliga rättigheter, funderade Helander. Den strategin har delvis lyckats i miljöfrågor.

– ILOs slogan "decent work" dvs. anständigt arbete är en kampanj det finländska facket har anledning att gå fullhjärtat med i.

För arbetet för anständigt arbete stöder också löntagarna på hemmaplan.

Avslutningsvis pekade Helander på vikten av att facket är aktivt med i utvecklandet trepartssamarbete inom EU.

– EU är en allt viktagare arena för facklig verksamhet.

Det är viktigt att påverka beslutsfattandet inom EU samt att upplysa och utbilda medlemskåren i EU-angelägenheter.