– Verkligt långa arbetstider förekommer. Det största problemet är dock underbetalning, det förekom i vartannat fall vi granskat, informerade arbetarskyddsinspektör Kristiina Linna fyrtiotalet tjänstemän vid olika myndigheter och fackliga ombudsmän som deltog i FFC-distriktets seminarium om grå ekonomi i Åbo.

Linnas uppgift är att övervaka utlänningars rätt att arbeta, deras anställningsvillkor och hur arbetsgivaren uppfyller sina skyldigheter. Under 2007 skärskådas teknologiindustrin, med tonvikt på sjöindustrin. Också branscher som byggnads och restaurang, städ och trädgård sätts under lupp.

– I år har vi noterat ovanligt många fall av olaga arbete, berättade Linna.

Lagen om beställaransvar — dvs beställaren är skyldig att ta reda på om hans avtalskompanjon uppfyllt sina lagstadgade skyldigheter — är en bricka i bekämpningen av den gråa ekonomin, den upplevs som viktig men få känner ännu till den, framhöll arbetarskyddsinspektör Petra Määttänen. Sedan den 1 juni har de tolv specialinspektörerna gjort ca 500 granskningar, både på eget och kundernas initiativ. Många tips har kommit in.

– Rätt många brister har påträffats, speciellt inom byggnadsbranschen, som att handelsregisterutdrag eller utredning om kollektivavtalen saknas. Flera fall utreds men böter har tillsvidare inte skrivits ut, sade Määttänen.

Böterna, eller den s.k. försummelseavgiften, varierar mellan 1 500 och 15 000 euro. Summan bestäms av bl.a. hur grav och omfattande bristen är, likaså inverkar företagets och avtalets storlek, och om försummelsen upprepas.

Bemanningsföretag med internationell förgrening

Kriminalpolisens PUT-enhet som utreder ekonomisk brottslighet har vuxit från 9 personer år 2004 till 25 idag. Tipsen fyller redan sju mappar. Polisen samarbetar nära med myndigheter och organisationer.

– Den ekonomiska brottsligheten ökar hela tiden. Värst är situationen inom branscher som byggnads, metall, hotell och restaurang, transport och i förmedlingen av utländsk arbetskraft. Men få fall har ännu hamnat på tingsrätternas bord, berättade kriminalöverkonstapel Rainer Larkiala.

– Brotten gäller skattesmitning, bokföring, användning av utländsk arbetskraft, narkotika, vapenbrott. Många "yrkesmän" är i farten, ackordanskaffare, kvittohandelsmän, arbetskraftsvärvare, bokförare och olika bulvaner. Fredagen är stressig för penningutdelarna, sade Larkiala.

Kontaktchef Esko Auvinen från Byggnadsförbundet såg lagen om beställaransvar som ett första men litet verktyg att komma åt beställarna.

– Den grå ekonomins tentakler är många och långa, sade Auvinen och berättade om firman som hyr ut 7 500 arbetare. Hemorten är Dublin på Irland, ägarna finns i Frankrike, England är avtalsstat, arbetstagarna kommer från Polen och arbetar bland annat i Finland.

– Polackerna är registrerade i Polen, betalar en symbolisk summa där så socialskyddet bibehålls. Lönen i Finland är 4–5 euro i timmen, mot 2 euro per timme i Polen. Men om ägaren får nys om att någon är missnöjd och kontaktat facket här, ja då kommenderas arbetaren omedelbart till ett annat land, sade Auvinen som prisade samarbetet med Byggnadsindustrin RT och myndigheterna.

Mera samarbete efterlystes också av seminariedeltagare från bl.a. skatte- och arbetskraftsmyndigheter. Gränshindren måste rivas mellan och inom myndigheterna så rätten att utbyta information ökas.

Ombudsmännen i viktig roll

FFC:s regionchef i Egentliga Finland Outi Rannikko var mer än nöjd med seminariet, en uppföljare till det första för ett drygt år sedan.

– Det är viktigt att få bukt med den grå ekonomi som erkänt finns här i Åboregionen med våra många stora arbetsplatser och många utländska arbetare. Annars snedvrids konkurrensen. Brott mot lagen försvagar läget för alla arbetstagare i Finland, sade Rannikko.

Hon ser det som ytterst viktigt också för fackets ombudsmän att kunna spåra upp grå ekonomi. Flera ombudsmän, från Byggnads, Metall, Bil och transport och PAM, sög också ivrigt i sig information på seminariet.

– Själv stötte jag redan 1996, som regionombudsman för hotell- och restaurangfacket, på ett inhemskt bemanningsföretag i Åbo som inte hade rena papper. Det blev rättsaffär, och jag hördes även bl.a. i ett riksdagsutskott.

– Men den gången sågs det som en marginalgrupps problem. Det handlade ju inte heller om mansdominerad tung industri som nu, säger Outi Rannikko torrt.

INGEGERD EKSTRAND

Löntagaren 1.11.2007 nr 9/07