. vane.jpg (302 bytes)

Ett bättre arbetslöshetsskydd, ökade resurser
för den aktiva arbetskraftspolitiken,
utbildning som en integrerad del av anställningsförhållandet
och bättre beredskap för förändringar på både
arbetsplatserna och regionalt. Det ville FFC se ingå
i flexicurity*.

Tryggt byta jobb och karriär

  NFS vill tolka flexicurity bredare

pune.gif (67 bytes)  – Med hjälp av flexicurity kan en arbetstagare tryggt byta från ett jobb eller yrke till ett annat. Om man utvecklar omställningsskyddet och den aktiva arbetskraftspolitikens tjänster och ökar resurserna kan man höja de arbetssökandes aktiveringsgrad till en nordisk nivå. Alla arbetstagare ska ha möjlighet till utbildning och arbetsinlärning som en smidig och naturlig del av anställningen, säger FFC-juristen Janne Metsämäki.

Flexicurity är aktuellt också på EU-nivån där en modell som förenar flexibilitet och trygghet i arbetslivet debatteras. Vardera är nödvändig. EU-parlamentet godtog en rapport om gemensamma principer med rösterna 496 mot 92 förra torsdagen. Ärendet går nu vidare till Europeiska rådet.

EU:s modell byggs utgående från att det är omöjligt att utveckla en enda modell som kan tillämpas av alla. En egen finländsk modell skapas av en trepartskommitté, under arbetsminister Tarja Cronbergs ledning, där Janne Metsämäki är med.

FFC utgår i sin flexicuritymodell från särdragen i det finländska samhället och arbetsmarknaden. Metsämäki påpekar att den finländska arbetsmarknaden redan är mycket flexibel, om man jämför med många andra EU-länder. I Finland är det möjligt att permittera arbetstagare och här finns visstidsanställningar och oregelbundna arbetstider i större utsträckning i genomsnitt.

FFC vill — som en del av flexicurity — utveckla omställningsskyddet så att de visstidsanställda lättare omfattas av det och att utbildningsmöjligheterna för dem som omfattas av skyddet blir fler. FFC vill främja arbetskraftens rörlighet genom att höja flyttningsbidraget, öka utbudet på hyresbostäder med rimlig hyresnivå i tillväxtcentra och med hjälp av statsstöd underlätta bostadsförsäljningen i utflyttningskommuner.

Framsynthet i företag och regionalt

FFC anser att företagens lagstadgade planering borde omfatta personalutbildning och personalrekrytering och åtgärder vid uppsägningar. I enlighet med den danska modellen kunde man skriva in arbetstagarnas rätt till utbildningsdagar i kollektivavtalen.

– Storföretagens riskhanteringsplaner borde omfatta en verksamhetsplan för uppsägningssituationer. Dessutom behöver vi lokala beredskapsplaner med tanke på uppsägningar vid arbetsplatser som dominerar på orten. Vid uppsägningar bör samhället och företagen erbjuda de uppsagda stödpaket som främjar återsysselsättning, förklarar Metsämäki.

FFC:s flexicuritymodell förenar produktivitetsfrämjande med en ökad arbetshälsa.

– Arbetsplatserna måste bli mer familjevänliga och arbetstagarnas möjlighet till flexibilitet i enlighet med livssituationen ökas. Genom att organisera arbetstiderna och exempelvis ta i bruk arbetstidsbanker kan man öka utbudet av heltidsarbete.

Arbetsministeriets kommitté förväntas ha sitt betänkande klart i slutet av 2010. Hittills har den bara hunnit kartlägga de olika elementen. På EU-nivån tar processen ett steg framåt i december då ministerrådet behandlar ett förslag som Portugal har berett. Europaparlamentet behandlar som bäst ett betänkande om flexicurity.

PIRJO PAJUNEN 

*Flexicurity = flexibility + security (flexibilitet + säkerhet, trygghet). På finska joustoturva.

 

NFS vill tolka flexicurity bredare

pune.gif (67 bytes)  Flexicurity kan bidra till ett flexiblare, modernare och mer konkurrenskraftigt Europa, men det förutsätter att begreppet inte tolkas för snävt utan ges ett innehåll som leder till social trygghet, bland annat genom välfärdssystem som ger god ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och arbetslöshet. Det anser styrelsen för NFS, Nordens fackliga samorganisation, som antog ett policydokument om "Flexicurity" vid sitt möte i Köpenhamn.

"Om förändringar blir liktydigt med försämrade levnadsvillkor upplevs de med rätta som ett hot, och det blir en naturlig reaktion att motsätta sig dem. Trygghet i förändring är grunden för flexicurity", heter i NFS-dokumentet.

Sverige bryter mot ILO:s konventioner

NFS riktar skarp kritik mot den svenska regeringens förslag om sänkt sjukersättning efter 12 månaders sjukdom. När det finns fackliga avtalsförsäkringar som ger ersättning över den lagstadgade nivån, sänks denna med motsvarande belopp. Något som i praktiken ogiltigförklarar de fackliga försäkringarna.

NFS anser att den svenska regeringen sätter sig över rätten att fritt förhandla och sluta avtal när den ogiltigförklarar fackliga kollektivavtal om sjukförsäkringar. Därmed bryter regeringen mot en grundläggande rättighet som slagits fast inom ramen för Förenta Nationerna, FN.

– Detta är inte bara ett brott mot ILOs konventioner, det är också ett omoraliskt förslag eftersom det i efterhand konfiskerar pengar som löntagare i fria förhandlingar avstått för att få ökad trygghet vid sjukdom. Vi är glada för våra nordiska kamraters stöd i denna fråga, säger svenska LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin som vid styrelsemötet valdes till ordförande för NFS för 2008.

– Förslaget försvagar också den nordiska arbetsmarknadsmodellen med fria förhandlingar och kollektivavtal. En modell som bidragit till att de nordiska länderna så framgångsrikt kunnat möta globaliseringens utmaningar, fortsätter Wanja Lundby-Wedin.

Till vice ordförande för NFS utsågs Bente Sorgenfrey, danska FTF. Roar Flåthen, norska LO, Mikko Mäenpää, finländska FTFC och Ögmundur Jonasson, isländska BSRB utsågs till presidiemedlemmar.

NFS sammansluter 15 fackliga centralorganisationer från de fem nordiska länderna och representerar drygt åtta miljoner löntagare.

Löntagaren 7.12.2007 nr 10/07

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)