Det här förbättrar avsevärt övervakningen av hyrarbete.
Förtroendemannen kan lättare se till att hyrarbetaren får de förmåner som tillkommer
honom, säger juristen Anu-Tuija Lehto på FFC.
Den trepartskommitté som har dryftat hur hyrarbetarnas ställning kan förbättras
lägger i sitt betänkande fram flera reformförslag. Förslagen är enhälliga. FFC
företräddes i kommittén av Anu-Tuija Lehto och arbetsavtalsexperten Nikolas Elomaa.
Enligt förslagen bör hyrarbetsgivaren sträva efter att ordna arbetet så att
arbetstagaren kan erbjudas en fast heltidsanställning. Kommittén motiverar förslaget
med arbetsavtalslagen, som också beträffade hyrarbete utgår ifrån att fast
anställning är regeln och visstidsanställning undantaget.
Kommittén rekommenderar bland annat ibruktagandet av s.k. arbetspooler. Med tillgång
till en arbetspool kan flera arbetsgivare sysselsätta samma arbetstagare under olika
tider.
Ytterligare föreslår kommittén ändringar i arbetsavtalslagens stadganden om
prövotid och rätt för hyrarbetstagaren till en skriftlig redovisning av
arbetsvillkoren, också i de fall då anställningen är kortare än en månad.
Prövotidsförfarandet föreslås ändras i de fall där hyrarbetsanställning ändras
till fast anställning så att hyrarbetets prövotid räknas till godo.
Enligt betänkandet ska informationsgången mellan användarföretaget och
rekryteringsbolaget ökas och en skriftlig guide om hyrarbete ges ut. Ytterligare enades
man om att fortsätta att utreda ett flertal frågor.
Avsikten är att utreda hur lagen om beställarens ansvar fungerar, hur lokal
avtalsverksamhet påverkar hyrarbetarnas ställning, utkommenderade arbetstagares
ställning i transportbranschen och utländska arbetstagares arbetstillstånd, berättar
Anu-Tuija Lehto.
Hyrning av arbetskraft har blivit mycket allmänt de senaste åren. Arbetsministeriets
statistik visar att 100 000 personer arbetade som hyrarbetskraft 2006 och att
18 300 företag anlitade hyrarbetare. Hyrarbetarnas andel av de sysselsatta var cirka
4,1 procent. Anställningarna varade i genomsnitt 82 dygn.
Facket säger nej till direktiv
Hyrarbete är aktuellt också på EU-nivån.Ordförandelandet Portugal vill driva
igenom ett hyrarbetsdirektiv under sin ordförandeperiod, dvs. före årsskiftet.
Direktivet har malts av tröga kvarnar och bl.a. den europeiska fackföreningsrörelsen
motsätter sig Portugals förslag.
De största stötestenarna länderna emellan gäller likvärdig behandling av
hyrarbetare och övriga anställda i användarföretaget och nationella begränsningar
gällande bruket av hyrarbete.
En del av medlemsländerna, med England i spetsen, vill bevara möjligheten att under
vissa omständigheter avvika från kravet på likvärdig behandling. Medlemsländerna
föreslås få möjlighet till en sex veckors tröskelperiod innan hyrarbetarna får rätt
till samma lön som användarföretagets fast anställda i samma arbetsuppgifter.
Medlemsländerna knorrar också över de nationella begränsningarna av hyrarbete.
Facket anser att begränsningarna bör tillåtas också framdeles.
I största delen av de s.k. gamla EU-länderna kommer hyrarbetet att regleras på
något vis. I alla gamla EU-länder begränsas grundandet av personalrekryteringsbolag,
förutom i Danmark, Sverige, Finland, Storbritannien och Nederländerna. I en del av
medlemsländerna begränsar man bruket av hyrarbetare i vissa branscher. T.ex. i Tyskland
begränsas bruket av hyrarbetskraft i byggnadsbranschen och i Danmark får man inte hyra
in sjukvårdare.