. vane.jpg (302 bytes)

Hyrarbetarna kan ty sig till förtroendeman

pune.gif (67 bytes)  Förtroendemännen på de företag som brukar hyrarbetare föreslås få rätt att företräda arbetsplatsens hyrarbetare.

– Det här förbättrar avsevärt övervakningen av hyrarbete. Förtroendemannen kan lättare se till att hyrarbetaren får de förmåner som tillkommer honom, säger juristen Anu-Tuija Lehto på FFC.

Den trepartskommitté som har dryftat hur hyrarbetarnas ställning kan förbättras lägger i sitt betänkande fram flera reformförslag. Förslagen är enhälliga. FFC företräddes i kommittén av Anu-Tuija Lehto och arbetsavtalsexperten Nikolas Elomaa.

Enligt förslagen bör hyrarbetsgivaren sträva efter att ordna arbetet så att arbetstagaren kan erbjudas en fast heltidsanställning. Kommittén motiverar förslaget med arbetsavtalslagen, som också beträffade hyrarbete utgår ifrån att fast anställning är regeln och visstidsanställning undantaget.

Kommittén rekommenderar bland annat ibruktagandet av s.k. arbetspooler. Med tillgång till en arbetspool kan flera arbetsgivare sysselsätta samma arbetstagare under olika tider.

Ytterligare föreslår kommittén ändringar i arbetsavtalslagens stadganden om prövotid och rätt för hyrarbetstagaren till en skriftlig redovisning av arbetsvillkoren, också i de fall då anställningen är kortare än en månad. Prövotidsförfarandet föreslås ändras i de fall där hyrarbetsanställning ändras till fast anställning så att hyrarbetets prövotid räknas till godo.

Enligt betänkandet ska informationsgången mellan användarföretaget och rekryteringsbolaget ökas och en skriftlig guide om hyrarbete ges ut. Ytterligare enades man om att fortsätta att utreda ett flertal frågor.

– Avsikten är att utreda hur lagen om beställarens ansvar fungerar, hur lokal avtalsverksamhet påverkar hyrarbetarnas ställning, utkommenderade arbetstagares ställning i transportbranschen och utländska arbetstagares arbetstillstånd, berättar Anu-Tuija Lehto.

Hyrning av arbetskraft har blivit mycket allmänt de senaste åren. Arbetsministeriets statistik visar att 100 000 personer arbetade som hyrarbetskraft 2006 och att 18 300 företag anlitade hyrarbetare. Hyrarbetarnas andel av de sysselsatta var cirka 4,1 procent. Anställningarna varade i genomsnitt 82 dygn.

Facket säger nej till direktiv

Hyrarbete är aktuellt också på EU-nivån.Ordförandelandet Portugal vill driva igenom ett hyrarbetsdirektiv under sin ordförandeperiod, dvs. före årsskiftet. Direktivet har malts av tröga kvarnar och bl.a. den europeiska fackföreningsrörelsen motsätter sig Portugals förslag.

De största stötestenarna länderna emellan gäller likvärdig behandling av hyrarbetare och övriga anställda i användarföretaget och nationella begränsningar gällande bruket av hyrarbete.

En del av medlemsländerna, med England i spetsen, vill bevara möjligheten att under vissa omständigheter avvika från kravet på likvärdig behandling. Medlemsländerna föreslås få möjlighet till en sex veckors tröskelperiod innan hyrarbetarna får rätt till samma lön som användarföretagets fast anställda i samma arbetsuppgifter.

Medlemsländerna knorrar också över de nationella begränsningarna av hyrarbete. Facket anser att begränsningarna bör tillåtas också framdeles.

I största delen av de s.k. gamla EU-länderna kommer hyrarbetet att regleras på något vis. I alla gamla EU-länder begränsas grundandet av personalrekryteringsbolag, förutom i Danmark, Sverige, Finland, Storbritannien och Nederländerna. I en del av medlemsländerna begränsar man bruket av hyrarbetare i vissa branscher. T.ex. i Tyskland begränsas bruket av hyrarbetskraft i byggnadsbranschen och i Danmark får man inte hyra in sjukvårdare.

PIRJO PAJUNEN 

Löntagaren 7.12.2007 nr 10/07

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)