– Det behövs nog en personlig inbjudan för att gå med i facket. Jag gick med för att kunna få hjälp om jag blev arbetslös igen. Jag deltog i ett par av JHL:s studiedagar, inget desto mer, tills jag en dag satt och surfade på nätet, och hittade JHL:s svenska aktivitetskurs arrangerad av ungdomssektionen EKSTAS. Programmet lovade knep och knåp, lekar plus fakta. Barnslig som jag är, så anmälde jag mig, säger Camilla Järvinen, 26, och skrattar sitt pärlande skratt där vi sitter i myshörnan i Jungmans skolas korridor i Jakobstad.

Munvig och rakt på sak som hon är, blev hon snart ombedd att ställa upp i styrelsen för EKSTAS, ett namn som bildats med anspelning på ombudsmännen Håkan EKStröm, Rune TAkamaa och Brita Seppänen. Från och med i år är Camilla ordförande.

Unga skolinformatörer med positiva bud

Men den "tråkiga" början kunde gott ha kväst intresset för all framtid. Camilla menar att hon knappast är ensam om att som tonåring önska höra om förmåner, försäkringar, kurser, vad som är gratis.

– Ungdomar vill inte lägga ut pengar av en liten lön. Som 16–18-åring är man inte intresserad av historia, vad facket gjort. Det kan vänta till senare. Skolinformatören ska helst vara ung, och tala samma språk, säger Camilla som direkt efter grundskolan flyttade från Karis till Nykarleby. På barnledarlinjen skaffade hon sig kompetens också som familjedagvårdare och skolgångsbiträde. I dag jobbar hon så som skolgångsbiträde men också på eftis på Jungmans skola för barn med speciella behov.

– Vi är ett par tre skolgångsbiträden i var klass, så vi stöder varandra. Trivselfaktorn är hög och barnen spontana. Jag smälter direkt för en kram och ett spontant "oj vad du är vacker i dag", ler hon.

Samhörigheten bäst

EKSTAS' kurser är ingalunda bara lek, men plats finns för lekfullhet. Fackligt aktuellt står på programmet också. Och idrott, varje vårvinter arrangeras Vikingacupen med lag- och individuella tävlingar i olika idrottsgrenar.

– I somras cyklade vi 20 som deltog i miljökursen Åland runt, kollade in sevärdheter och gjorde avstickare till arbetsplatser, som en skola med ekologisk mat, berättar Camilla.

Nu i juni är det Åboland som gäller. Under en vecka cyklar EKSTASerna runt i skärgården. En ledig plats finns ännu kvar.

Camilla påpekar att EKSTAS är till för alla ungt sinnade. Allt är gratis, också resorna.

Det bästa med EKSTAS är att få samhörighet med varandra.

– Det blir lite som en hobby, att fara i väg på kurs några helger i året. Kursprogrammet ska locka, ha något som fångar en, vara lite lekfullt. En kurs med bara fackligt, nej tack, säger Camilla som direkt spolar kurser med trista namn.

Facket ger — om du själv är aktiv

I vinter har Camilla deltagit i JHL:s svenska organisationskurs där just rekrytering togs upp. Det stärkte henne i hennes uppfattning, att det är vikigt att någon tar personlig kontakt med den som är ny arbetsplatsen.

– Det gör att du känner dig välkommen, och går med. Det är ju inte längre någon självklarhet att gå med i facket. Jag vet flera som säger att, äsch, facket behöver vi inte. Det kostar 20–30 euro i månaden, och jag klarar mig bra utan.

Och så finns det de som säger att visst, de har varit med i facket i tio år, och bara betalat men inte fått något.

– Dem vill jag nog säga att lite aktiv får man själv lova att vara, om man vill få något tillbaka. Jag vet vad ungdomskurserna kostar, dem får jag gratis och där får jag mina pengar tillbaka, säger hon.

Klicken möts — hur komma in

Också den som av pur intresse deltar i sitt första fackliga möte ska välkomnas. Klicken med veteraner, gamla vänner som knappt noterar ett nytt ansikte avskräcker. För visst syns den nya, så välbesökta är föreningsmöten sällan.

– Lite vänlighet och förklaringar bär långt. Ta den nya med in, notera, förklara. Umgås inte bara med alla du redan känner. Allt kanske också verkar uppgjort på förhand, ja då kanske du inte går flera gånger, säger hon bestämt.

Camilla tvivlar på att många 18-20-åringar så där bara går med i föreningar och blir aktiva. Annat i livet känns intressantare, och är du ny i jobbet är det så mycket nytt du ska lära dig.

– Facket kan inte kräva allt, att alla ska vara aktiva. Tona ned kraven, tycker hon.

FFC känns lite avlägset, men det gör fackavdelningen också, menar hon. JHL känns närmare.

– Min generation är internetgeneration, och det är på webben vi fårvår information. Men det är nog inte i första hand fackliga nyheter vi söker, påpekar hon.

Facket ska syssla med arbetslivet

Camilla Järvinen ser ett klart behov av fackföreningsrörelsen också år 2025 – som är det fiktiva år som FFC:s framtidsprojekt tar sikte på.

– Facket är nödvändigt, inte bara för arbetet, utan för det sociala också. En stor grej att ha bakom sig, någon som hjälper.

Vilka frågor ska facket syssla med i framtiden? Miljö? Klimathot? Vad engagerar folk?

– Nog är det arbete och samarbete som det ska handla om. Det finns de som talar om miljö och klimat annars också! Facket ska föra arbetstagarens talan i arbetslivet.

Camilla är inte feminist men en varm anhängare av jämlikhet. Hon vill se rättvisa löner. Att jobba kommunalt ger ofta en lägre lön än i den privata sektorn.

– Varför ska de som jobbar i industrin har tre gånger bättre betalt än jag som sysslar med människobarn, säger Camilla som trots allt sätter trivseln före en bättre lön.

INGEGERD EKSTRAND

P.S. Till EKSTAS aktivitetskurs på Åland den 4-5 oktober kan ungt sinnade anmäla sig via webben i slutet av sommaren. www.jhl.fi, välj svenska, klicka sedan på Ung och studerande.

Svaren på frågorna i nr 3/2008

Facket ska påverka samhällsfrågor mera,
inte mindre

Åsikterna gick mer i sär ifråga om fråga två, men nästan tre av fyra tyckte vi behöver lika regler för löner och anställningsvillkor inom EU.

Har facket blivit för "politiskt", löd den tredje frågan. Majoriteten ansåg att så inte var fallet, medan fyra av tio besvarade frågan med ett ja.

Vart tog solidariteten vägen?

Att prata om marknadskrafterna är helt missvisande, som att skylla febern i kroppen på febertermometern. Marknaden är bara en barometer hur de politiska besluten fungerat, och de besluten bör vara sådana att marknaden lyder, kommenterade en läsare.

Sluta springa omkring som skållade råttor och jaga efter nytt, nytt. En bra värld kräver ändrat beteende. Satsa på jämlikhet, stöd och prata med varandra. Upptäck det viktiga: gemenskap, kärlek och förståelse, tyckte en annan.

Solidariteten försvann med 60–70-talet. Då stödde och hjälpte vi varandra, påpekade en, tydligen lite äldre, läsare.

Fackuppbackade politiker svänger fort kappan

Politiker som backats upp av facket glömmer ge någon motprestation då de nått sitt mål. Snarare gör de tvärtom. Värst utsatta är pensionärerna. Här bör facket och berörda partier skärpa sig, underströks det i en kommentar.

Tydliggör vad den borgerliga regeringen sysslar med, egentligen. Aktiebolagslagen borde ändras, förmögenhetsskatten återinföras, det brutna pensionsindexet justeras så det bättre följer lönekostnaden och lagen om kvalitet på vården bli bindande.