Ur facklig synpunkt är det av största vikt att EU jämsides med de
omtalade fyra friheterna, dvs fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital,
också har en social dimension som garanterar medborgarna social trygghet och lika
behandling. En starkt bidragande orsak till att facken i Norden kunde förorda medlemskap
i EU var att unionen kunde ses som mer än ett marknadsprojekt, att det också fanns en
social dimension inbyggd i konstruktionen. Nu verkar utvecklande av denna dimension dock
ha gått i stå. Efter senaste val till Europaparlamentet och med den borgerligt
dominerade kommission som då tillträdde, har det sociala Europa stampat på stället.
Nordens fackliga samorganisation, NFS, vill nu se en nystart för EUs sociala
dimension. De sociala frågorna måste finnas högt på agendan då EU nästa år går
till parlamentsval. Det var deltagarna i en strategikonferens NFS ordnade om den sociala
dimension ense om.
Femte frihet — för facket
Kommissionen, som borde vara motorn i hela EU-apparaten, har inte gjort mycket för att
främja de sociala rättigheternas position inom EU-systemet, konstaterade den brittiska
professorn Brian Bercusson från King's College i London. Han förhöll sig mycket
kritisk till den sittande kommissionens politik i sociala frågor.
– Den fria marknaden går nu före rätten till fackliga aktioner.
Att skydda arbetstagarna borde vara en fundamental rättighet, men så är det inte
idag, konstaterade han.
– EU borde därför formulera regler som gör att de ekonomiska rättigheterna
inte kör över de sociala.
Det borde ställas sociala villkor för de ekonomiska friheterna.
– Ekonomisk frihet skall inte gälla bara en part också arbetsmarknaden måste ha
frihet i förhållande till marknaden, dvs. frihet att agera mot orättvisor.
Bercusson talade för att det införs regler inom EU för fackliga åtgärder —
strejkregler om man så vill. Det är en fråga facket förhållit sig rätt avvisande
till. Men om man inte förhandlar fram sådana regler finns det risk för att andra inför
dem, menade han.
Han tyckte vidare att unionen på sikt behöver en femte frihet, som bekräftar rätten
till fackliga åtgärder.
EU behöver arbetsdomstol
De aktuella domarna från EG-domstolen pekar på bristande sakkunskap i
arbetsmarknadsfrågor. Domarna överensstämmer inte alltid med de intentioner som ligger
bakom de direktiv de tolkar. Bercusson tyckte därför att en skild arbetsdomstol,
specialiserad på arbetsmarknadsfrågor, kunde övervägas.
EG-domstolens utslag i det sk R
ffertmålet är problematisk för facken i länder som saknar allmängiltiga
kollektivavtal, däribland Sverige. Domen gäller den tyska delstaten Niedersachsen som
krävt att den som får offentliga offerter skall förbinda sig att följa lokala
kollektivavtal (som inte är allmängiltiga). Detta anser domstolen står i strid med EU:s
regelverk. Endast allmängiltiga avtal får ställas som villkor vid offentlig
upphandling. Domen går i linje med det tidigare utslaget i Lavalmålet där EUs
utstationeringsdirektiv tolkades som en maximigräns för arbetsgivarens skyldigheter,
inte en minimigräns som facket ville se det.
EUs arbetsmarknadsansvariga kommissionär, Vladimir Špidla, var obenägen
kommentera den nyss avgivna domen, men verkade anse att problemet närmast borde
åtgärdas nationellt. Från fackets sida anser man, särskilt i berörda länder, att
EU-reglerna måste preciseras, så att dörren till social diskriminering entydigt
stängs.
– Begreppet det sociala Europa skall omfatta sociala villkor, villkor i
arbetslivet och absolut rätt till likabehandling och vi måste få tydliga politiska
beslut på EU-nivå om att konflikträtten inte är underordnad de fyra friheterna,
sammanfattade svenska LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin, som i dagsläget också
är ordförande för NFS och för Europafacket.
Facken i Norden vill blåsa nytt
liv i EU:s sociala dimension. Frågan har fått högsta prioritet efter två utslag från
EG domstolen, Lavaldomen och R?ffertdomen,
vilka öppnar dörren för social dumping. Åtminstone i några länder. 
