Precis som så många andra kom Klaus Isotalo till branschen av en händelse, för femton år sedan. Efter armén gick han en grundkurs för väktare och därefter har han avlagt bl.a. yrkesexamen, han har genomgått säkerhetsbranschens företagarutbildning, fått specialiserad yrkesexamen i säkerhetsövervakning och utbildning i kundbetjäning. Som bäst slutför han en säkerhetsteknisk utbildning vid Tammerfors tekniska universitet – en studiehelhet på 29 läropoäng, som han har ägnat sig åt i tre terminer vid sidan om sitt arbete.

Esko Salminen är arbetarskyddsfullmäktige på Securitas och medlem i utbildnings- och examenskommittén. Han kom till branschen efter armén 1973. Då var utbildningen ringa och dessutom splittrad.

– Det rörde sig egentligen om en tjugo minuters introduktion. Branschen var ganska nedgången då, och också den 40 timmars lagstadgade utbildning som kom senare, har varit mycket ojämn. Det tog sin tid innan vi fick yrkesexamina för det här jobbet och dem har man kunnat ta som fristående läroprov. Själv tog jag examen, och genast efter det blev jag medlem i examenskommittén, berättar Salminen.

Sedan dess har utbildningen blivit bättre, men det råder brist på kompetenta lärare som också har insikter i själva branschen, säger Salminen. Också undervisningsmaterialet är bristfälligt. Den arbetarskyddsguide som Salminen själv gjorde under sin studietid lär fortfarande användas som läromedel i en del skolor.

Utbildningen blir bättre

Säkerhets- och bevakningsbranschens utbildning har ändå ständigt blivit bättre. Under de senaste tre åren har det blivit möjligt att avlägga också delexamen som släckningsman och säkerhetskontrollant. Bägge är färdigheter som kommer till nytta i arbetet.

I branschen ordnas också många kortare kurser, och också lagstiftningen börjar hänga med i utvecklingen.

Salminen önskar dock att lagstiftningen skulle förenhetligas och göras enklare. Då blir det också lättare att utveckla utbildningen i branschen. Som arbetarskyddsfullmäktige är han samtidigt orolig för branschens säkerhet. Säkerheten har varit en utmaning också i själva utbildningen.

Både Klaus Isotalo och Esko Salminen har på nära håll kunnat följa med utbildningens problem och utmaningar. Även om det i dag är möjligt att avlägga examen, så förhåller sig en del av branschens företag inte särskilt sporrande till utbildningen.

Det är heller inte särskilt lätt för en vuxen människa med familj att sätta sig på skolbänken. Och, såsom Esko Salminen konstaterar, finns det folk i branschen som upplever det som motbjudande att överhuvudtaget studera igen, om de har otrevliga erfarenheter från sin egen skoltid. Det är därför A och O hur arbetsgivaren förhåller sig till studierna.

Salminen och Isotalo har uppfattningen att Securitas hör till de bättre arbetsgivarna i det här avseendet. De som vill det, får grönt ljus för att skaffa sig en yrkesexamen. Visserligen kan någon få vänta på sin tur, om det finns flera på samma avdelning som vill börja studera samtidigt.

– Också inom huset förekommer det variationer i sättet att förhålla sig till utbildningen. Åtminstone hos oss på alarmcentralen är atmosfären gynnsam. Man har arrangerat serviceutbildning och kurser i hur man skall hantera kunderna i telefon, berättar Isotalo.

– Det lönar sig att vara aktiv själv och föreslå utbildning. Jag fick t.ex. höra om Tammerfors tekniska universitets studier i säkerhetsteknik, där kursavsnitten hålls cirka ett veckoslut i månaden på fackinstitutet i Kiljava. Jag föreslog för alarmcentralens ledning att jag skulle få gå kursen. Inte ens ledningen behövde fundera länge innan den lovade betala för utbildningen och ordna mina arbetsskift så, att jag kunde delta.

– Kursen är nyttig inte bara för mig, utan för hela alarmcentralen, för jag har försökt utföra alla studieuppgifter så att de kan tillämpas på det praktiska arbetet hos oss. Utbildningen verkar bra och den har gett mig ett större perspektiv på branschen, säger Klaus Isotalo.

Löneförhöjning i sikte

Securitas finansierar studierna för yrkesexamen. För något år sedan skrev man in en paragraf i branschens kollektivavtal, om att lönen stiger med cirka fyrtio euro i månaden när examen är avlagd, berättar arbetarskyddsfullmäktige Esko Salminen. Förhöjningen är inte särskilt märkvärdig, så den sporrar inte i sig till studier.

– Men servicecheferna har också möjlighet att betala ut personliga tillägg och det borde bli vanligare hos oss, säger Salminen.

Ekonomiskt gynnas arbetstagaren mer av sin utbildning om han byter bransch eller klättrar vidare i karriären. En förutsättning för att avancera är ofta att man har en avlagd yrkesexamen. Också specialuppdrag är lättare att få om man är utbildad.

AINO PIETARINEN
Översättning: ASTRID NIKULA
Kuva: TUULIKKI HOLOPAINEN