– Projektet visade sig vara en ännu större utmaning än vi trott. Men resultatet är synnerligen positivt, säger Markku Liljeström som betecknar Kunskapslyftet som ett av de viktigaste utbildningspolitiska projekten under senaste decennier.

Projektet har gett en jämlikare utbildning, och medfört att vuxenutbildningens arbetsmetoder förnyats.

För att stöda Kunskapslyftet startade FFC upp ett eget projekt, Osaava pärjää, som gav facket en möjlighet att agera praktiskt, inte enbart genom politiska ställningstaganden. Det gav en ny bild av verkligheten.

– Förbluffande nog visade det sig vara något helt nytt för många läroanstalter att samarbeta med facket, hittills hade samarbetet endast skett med arbetsgivarsidan. För ett gott resultat ska bägge parter på arbetsmarknaden involveras. Utbildningen har redan nu bättre svarat mot arbetsplatsernas och människornas behov, säger Liljeström.

Toppenerbjudande till arbetsplatserna

Men resultatet kunde ha varit ännu bättre. Liljeström är besviken på arbetsgivarorganisationernas passivitet. Formellt stödde man projektet men arbetade inte aktivt för det i den egna organisationen.

– Arbetsgivarna fick inte den information de kunde fått. Ändå hade vi en helt unik situation. Studierna bekostades helt med statsmedel och arbetsgivaren hade för första gången möjlighet få sin personalskolning gratis. Vi hade här ett specialerbjudande både för arbetstagare och arbetsgivaren, vilket en del förstod, andra inte, säger Liljeström.

Bland arbetstagarna som nappade på projektet var kvinnor i den offentliga sektorn i klar majoritet. Svårast var det att aktivera manliga industriarbetare, även om männen kommit mera med ju längre projektet framskridit.

– Trögheten hänger nog samman med manlig arbetsplatskultur. Systematisk utveckling av yrkeskompetensen har inte varit en naturlig del för arbetarnas del. Arbetsgivarna har satsat mer på tjänstemännen, säger Liljeström.

Utmaningen är nu för facket att få fram budskapet att det är viktigt att upprätthålla yrkesskicklighet och höja kompetensen under yrkeskarriären.

– Yrkeskompetensen inverkar också på lönen, och för att få nytt jobb vid omställning, betonar Liljeström.

Också de regionala skillnaderna har varit stora. Sämst har intresset varit i Österbotten medan Tavastland varit mest aktivt.

Kunskapsombud i framtiden

Markku Liljeström understryker att det är viktigt att ta vara på erfarenheterna från Kunskapslyftet och se till att det inte blir enbart en dagsslända som tyvärr alltför många goda projekt. Vuxenutbildningen ska påverkas permanent, samarbetet mellan arbetsliv och läroanstalter utvecklas liksom också fackets egen utbildningsverksamhet.

– Kunskapslotsarna har visat sig fungera, men det här är ett frivilligarbete på lång sikt och vi har en god bit kvar innan organisationerna anammar synen att det här är en strategiskt viktig fråga för intressebevakningen och organisationsverksamheten.

FFC kongress tog ställning för kunskapsombud. Kommer de sedan in via lagstiftning eller kollektivavtal, är snarast som en praktisk fråga.

Statens satsning på de arbetstagare som FFC företräder riskerar bli utan uppmärksamhet från statens sida framöver, helt enkelt hamna i skuggan av innovationsuniversitet med mera.

– I dag har ca 300 000 personer i yrkesverksam ålder som saknar utbildning. Även om talen rättas lite till då de äldre pensioneras lurar en fara bakom hörnet. En ny riskgrupp är de unga vuxna som slås ut då de inte söker sig till yrkesutbildning.

INGEGERD EKSTRAND