Visst är det viktigt att utveckla hela yrkesutbildningen, men särskilt viktigt är det att utbilda dem som är mitt inne i arbetslivets ständiga förändringsprocesser. Vuxen- och personalutbildningens resurser borde framdeles i högre grad gynna de arbetstagare som saknar yrkesexamen och sådana som i övrigt saknar tillräcklig yrkeskompetens. En dylik utbildningssatsning skulle också vara ett svar på den kommande arbetskraftsbristen.

– Det här är en stor jämlikhetsfråga, för de som är lågt utbildade har blivit förfördelade då merparten av personalutbildningen ges till dem som redan är väl utbildade, påpekar FFC:s utbildnings- och arbetskraftspolitiska expert Saana Siekkinen.

Siekkinens lösning heter riktade åtgärder. Hon vill att utbildningen riktas uttryckligen till dem som har en föråldrad eller för tunn utbildning bakom sig och som i praktiken har lärt sig det de kan i arbetslivet. För att dessa människor skall ha jämlika chanser på arbetsmarknaden måste deras yrkeskompetens uppgraderas.

Också arbetsgivaren bär ansvar

Saana Siekkinen beklagar att man bara i festtalen hyser förståelse för betydelsen av att arbetstagarna är tillräckligt kompetenta, och att det sedan förblir därvid. Arbetsgivarna är dåliga på att ta sitt ansvar för arbetstagarnas yrkesfärdigheter. I verkligheten är gärningarna ytterst magra.

Det finns inte många sådana arbetsplatser där arbetstagarna kan utbilda sig på arbetsgivarens bekostnad och tid. Där detta förekommer är det i allmänhet de högre tjänstemännen som får del av utbildningen. Det finns ingen som bär särskilt stor omsorg om hur de vanliga arbetarna skall få uppgradera sina kvalifikationer. Ändå ökar yrkeskompetenta arbetare företagens produktivitet och ger arbetsgivaren ett mervärde.

Det händer mycket inom den yrkesinriktade utbildningen just nu. Hos de unga är yrkesutbildningen populärare än på många år. Nya läroplaner skrivs och Siekkinen understryker hur viktigt det är att de också innehåller arbetslivshelheter. Siekkinen säger ett klart nej till delexamina inom yrkesutbildningen.

– Om delexamen blir allmänt förekommande hamnar vi fort i en situation där detta skapar ytterligare tryck på den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Det vettiga är att ge de unga en bra och bred utbildning med en gång, som de har som grund för senare uppgradering av sina färdigheter.

Kollektivavtalens betydelse

Saana Siekkinen berättar att flera läroinrättningar och arbetsplatser samarbetar om personalutbildningen. En modell där efterfrågan styr utbudet kan mycket väl bli svaret på arbetslivets kommande behov, säger hon.

Absolut nödvändigt är det, enligt Siekkinen, att kollektivavtalen innehåller paragrafer som stöder utbildningen. Om kollektivavtalen garanterar alla en möjlighet att delta i utbildning, skulle det säkert jämna ut skillnaderna mellan olika personalgrupper visavi möjligheterna att delta i utbildning.

– En del företag har redan företagsbaserade avtal som ger arbetstagarna möjlighet att avlägga examen och exempelvis i byggnadsbranschen har man i en del företag gått in för att examen också skall ge bättre lön.

När det gäller uppgraderingen av arbetande människors yrkeskompetens är det viktigt att utbildningen är ett led i arbetet. Om arbetsgivaren förhåller sig gynnsamt till utbildningen höjer det arbetstagarnas motivation att studera, vilket för sin del motiverar dem att förkovra sig ytterligare och utveckla sitt arbete. Utbildningsmotivationen främjas också av en smidig kombination av deltidsarbete och utbildning. Den snabba strukturomvandlingen förutsätter att människor kan uppgradera sin kompetens redan i arbetet, men i sista hand som en bro mellan ett jobb och ett annat.

Arbetsgivarna förbinder sig i mycket varierande grad vid att höja arbetstagarnas kompetens. Siekkinen förundrar sig över att arbetsgivarna i så ringa utsträckning drog nytta av det utbildningsstöd som projektet Kunskapslyftet gav möjlighet till.

AINO PIETARINEN
Översättning: ASTRID NIKULA
Kuva: LEENA LOUHIVAARA

Undervisningsministeriet har tillsatt en direktion för att bereda en totalreform av den yrkesinriktade vuxenutbildningen.

Syftet är att främja arbetskraftens yrkesmässiga och regionala rörlighet och att sporra vuxenbefolkningen att upprätthålla och utveckla sina kunskaper under sin arbetskarriär.

Med yrkesinriktad vuxenutbildning avses yrkesstudier, högskolstudier, arbetskraftspolitisk utbildning och arbetsgivarfinansierad och -organiserad personalutbildning ämnad för vuxna i arbetslivet.

Saana Siekkinen företräder FFC i direktionen.