Utbildningen inom säkerhetsbranschen är mycket ung, och branschens
företag utbildar i praktiken själva sina anställda.
När det fristående läroprovet infördes i branschen
beslöt företagen att hälften av den fast anställda personalen skall ha avlagt provet
före utgången av år 2006. Securitas höll tidtabellen väl.
Personalomsättningen är stor inom den privata säkerhets- och bevakningsbranschen,
särskilt i huvudstadsregionen, och det betyder att utbildningsbehovet är fortlöpande.
Först från och med 2001 har det funnits utbildning på andra stadiet i branschen.
Examen är en hörnsten också i säkerhetsbranschen, om man till exempel vill
gå vidare i karriären. Åtminstone hos oss har vi kunnat utbilda bra folk, och nya
kurser arrangeras flera gånger per år. I dagens läge måste arbetstagaren avlägga två
delar av sin yrkesexamen för att kunna arbeta som fast anställd väktare. Därifrån är
det sedan lätt att gå vidare till det fristående läroprovet som omfattar hela åtta
delar.
För någon vecka sedan inledde två grupper sin läroavtalsutbildning. Securitas har
alltid haft sina kurser fullbokade och arbetsgivaren är givetvis nöjd över att
personalen kvalificerar sig väl för jobbet. Det här kommer också genast till uttryck i
form av bättre service, berättar Siikaluoma.
Hos oss står företaget ekonomiskt för utbildningen och betalar också lönen
under läroavtalsutbildningen. Arbetstagaren brukar sin egen fritid till studierna, men
arbetsskiften skall ordnas så att det underlättar studierna. Specialiserad examen kan
man avlägga på arbetstid, berättar Kaija Siikaluoma.
Securitas årliga investering i personalutbildning löper på cirka 900 000 euro.
Där ingår då både löner och andra utbildningskostnader. Varje år går cirka
8 500 arbetsdagar åt för olika former av utbildning.
De som utbildar sig för branschen får inte bara en yrkesexamen utan också ren
ekonomisk nytta. Examen belönas med ett yrkesexamensstipendium, som beviljas av
utbildningsfonden och en yrkesexamen höjer också lönen.
Den höjda kompetensen bland arbetstagarna höjer samtidigt yrkets och branschens
status. Hittills har dock andra stadiets yrkesutbildning i branschen inte nämnvärt
bidragit till att säkerhetsbranschen och väktarbolagen skulle ha fått bättre tillgång
till yrkeskunnig personal, åtminstone inte i huvudstadsregionen.
Många av dem som genomgår utbildningen vill fortsätta studierna för att t.ex. bli
poliser och brandmän, konstaterar Siikaluoma. Säkerhetsbranschen sysselsätter folk som
vill lära sig arbetet, och inom branschen önskar man ju att allt fler skall stanna kvar
i branschen, eftersom den kan erbjuda kvalificerade arbetstagare mångsidiga
arbetsuppgifter och avancemangsmöjligheter.