. vane.jpg (302 bytes)

Mikael ForssMikael Forss

Krisvarning!

pune.gif (67 bytes)  Den så kallade finanskrisen sveper som bäst över världen. Det är tyvärr troligt att den åtföljs av en ekonomisk nedgång vars djup vi ännu inte vet. Detta är inte goda nyheter för oss i Finland, för även om vi lyckas slingra oss någorlunda torrskodda igenom själva finanskrisen så kan vi inte undgå följderna av en nedgång i världshandeln.

Hur kommer det sig då att finanssystemet gång på gång råkar ut för detta och hur kommer det sig att det nästan med nödvändighet leder till en nedgång också på varu- och tjänstemarknaderna?

"Finansvärlden har lånat ut pengar
på för lösa boliner och att alltför många privatpersoner och företag har skuldsatt sig mera än de klarar av."

Egentligen är mekanismen ganska enkel, den bygger på förtroende, och när detta rasar så rasar hela korthuset. Finansmarknaden är de facto uppbyggd ungefär som ett enormt spelbord där det spelas med stora insatser. Det handlar om enorm risktagning där väldigt många är inblandade, i slutändan hela världsekonomin. En liten liknelse kanske kan hjälpa till att begripa helheten lite bättre.

Låt oss säga att ett pokergäng består av A, B, C och D som spelar regelbundet. Efter ett antal rundor har B, C och D vunnit medan A förlorat. Efter några rundor med stigande insatser kommer man till den punkten där A inte längre vill betala kontant vid bordet utan börjar finansiera sitt spel med skuldsedlar som B, C och D gladeligen accepterar för A har gott rykte. Det går åter några rundor. B tappar förtroendet för A och säljer sina skuldsedlar till C för en bråkdel av priset. D har i sin tur finansierat ett dyrt hus med skuldsedlarna som pant mot ett banklån från bank X. Också C använder sina skuldsedlar som pant för ett mycket stort konsumtionslån i bank Y.

Bank X har goda kontakter ute i pokervärlden och får veta att B sålt sina skuldsedlar. Banken utnyttjar genast denna information och får bråttom att sälja hela lånet med tillhörande pantsatta skuldsedlar till den intet ont anande bank Y, som villigt accepterar lånet och skuldsedlarna, för A har som sagt på papperet god ekonomi och ett gott rykte. Dessutom framgår det ingenstans hur skulderna uppstått. Bank Y har nu hela skuldsedelpacken.

När bank Y får reda på sakernas rätta natur tvingas de förstås skriva ner värdet på skuldsedlarna och genast kräva C och D på hela lånet.

Nu spricker bubblan, det visar det sig att A har spelat bort hela sin förmögenhet och verkligen saknar betalningsförmåga, vilket betyder att han går i personlig konkurs. Det går inte att få en cent av honom. Nu återstår bara för banken att kräva D på huset och försöka sälja det. Tyvärr är det bara så att det är många andra som råkat i en motsvarande situation så huspriserna har rasat. Av C får de heller inget för det visar sig att också C saknar betalningsförmåga, eftersom lånet gått åt till vidare pokerspel. Bank Y råkar i stora svårigheter för de har en stor mängd övervärderade hus, aktier och skuldsedlar som pant för sina lån.

Endast B klarade sig någorlunda helskinnad ur det hela. Också Bank X klarade sig till synes med blotta förskräckelsen. Tyvärr visar det sig ändå att också bank X har varit med om att finansiera lån till andra ändamål som det gått lika illa för så också den är illa ute.

I verkligheten handlar det naturligtvis inte om pokerspel, men nog om spel och risktagning med finansinstrument vars verkliga värde är näst intill omöjligt att veta. Det spelet är enormt mycket mera komplicerat, och svåröverskådligt, men den grundläggande mekanismen är som sagt enkel. Den bygger på att finansvärlden lånat ut pengar på för lösa boliner och att alltför många privatpersoner och företag skuldsatt sig mera än de klarar av. Aktiebörsen och fastighetspriserna är ett par grundpelare i systemet. När de rasar, rasar förtroendet och med det pantvärdena, och krisen ett faktum. Det som världens regeringar nu försöker åstadkomma är att bygga upp förtroendet på nytt, vilket ingalunda är lätt, utan svårt och framförallt dyrt.

Följden när bubblan spricker är en konkursvåg och en mängd personliga tragedier. I slutändan betyder det förstås då också en nedgång i efterfrågan på varor och tjänster, eftersom så många råkar i betalningssvårigheter. I ovanstående exempel var det endast en av fyra som kunde fortsätta att leva ungefär som förr, alla andra tvingades dra åt svångremmen. I en riktig finanskris går det likadant; några klarar sig någorlunda, men väldigt många råkar i finansiella svårigheter, företag och arbetsplatser försvinner, hushållens inkomster minskar, skattetrycket ökar osv.

När ska vi någonsin lära oss?

Löntagaren 6.11.2008 nr 9/08

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)