Om arbetstagarna får möjlighet att förverkliga redan små innovationer i vardagen kan de bättre än tidigare påverka arbetet och dess autonomi. Forskning visar att de har en ytterst stor betydelse för trivseln i arbetet. Det finns också forskning som bevisar att en nöjd arbetstagare i ett tryggt anställningsförhållande är kreativ och effektiv, vilket ökar produktiviteten och via den också arbetstagarens egen lön. Om trivseln i arbetet ökar vinner både arbetstagare och arbetsgivare.

FFC:s löne- och arbetstidsexpert Juha Antila säger att det just nu borde vara en renässans för att utveckla arbetet och för innovationer på arbetsplatsen. Recessionen kastar säkert recessionen sin skugga över den ljusnande framtid men just då när man inte tvingas arbeta ihjäl sig på arbetsplatserna borde det finnas tid för utveckling och utbildning. När sedan molnen har skingrats skulle arbetsplatserna vara redo att ta i ordentligt.

Antila ser också inlemmandet av programmet för utveckling av arbetslivet, Tykes med utvecklingscentralen för teknologi och innovationer Tekes, som ett positivt steg för utveckling av arbetslivet. På så sätt förenar man det mjuka med det hårda i utvecklingen, man granskar tekniska och mänskliga resurser jämsides.

Tykes har varit något av ett föräldralöst barn. Den visstidsanställda personalens ställning har omprövats vid budgetförhandlingarna vartenda år. Nu får dessa sakkunniga fasta anställningar inom Tekes. Tekes har också stora ekonomiska resurser i jämförelse med Tykes och dessutom betraktas Tekes som neutralt i företagsvärlden.

Busschaufförens innovationer

Juha Antila betonar att de innovationer som förbättrar trivseln i arbetet inte alla gånger behöver kräva miljoninvesteringar. Många riktigt billiga innovationer, som kanske bara kräver lite ansträngning kan underlätta arbetet märkvärdigt mycket och förbättra trivseln.

Visserligen måste förhållandena på arbetsplatsen vara så pass trygga att man har en möjlighet att misslyckas. Om man måste vara rädd att bli uppsagd för ett misslyckande, tar ingen risken att föreslå något nytt och då skapas heller inga innovationer.

Antila nämner busschaufförernas skiftarbete som ett exempel. Allt är minutiöst planerat: bussrutter, priser, tidtabeller och andra bestämmelser. Men också i detta arbete finns det rörliga delar som man kunde påverka. En rörlig del i busschaufförens arbete kunde vara arbetsskiften.

– Om de morgonpigga fick göra morgonskift, om familjernas olika behov kunde beaktas medan andra gillar veckoslutsjobb, ja då har vi skapat en social innovation som kunde motsvara de olika behoven. Om alla gör samtliga skift mår alla dåligt. Ett jämnt fördelat elände för alla. Med lite ansträngning kunde man lägga pusselbitarna annorlunda och då ökar också arbetstrivseln.

– Det krävs alltid viss ansträngning för att kunna utveckla och förbättra. Det är lätt att låta allting fortgå som förr men då får ingen någonsin det bättre. Det lönar sig alltid att försöka, vilket givetvis medför en risk, men också kan leda till något gott, säger Antila.

Glädjen att lyckas

Arbetstagarnas utbildningsnivå har stigit och deras yrkesidentitet stärkts. Arbetarna förväntar sig mer av sitt arbete. Arbetet skall gärna vara lagom utmanande och det ska kunna ge en glädjen att lyckas.

Juha Antila tror att arbetstagarna i fortsättningen förväntar sig mera stöd och hjälp av facket för att utveckla arbetet.

– Visserligen har vi inte stått hjälplösa tidigare heller, för fackföreningsrörelsen har spelat en central roll i arbetslivsutvecklingen: inom Tykes, i program för ökad ork och åldrande eller produktivitetsprogram. Också många fackförbund har satsat på arbetets innehåll. JHL är här ett utmärkt exempel.

Antila menar att facket i framtiden kommer att fortsätta att aktivt bidra till att öka välfärden, och inte bara arbeta med att eliminera olägenheter. Facket arbetar för såväl löneförhöjningar som för att garantera känslan av framgång i arbetet. Det är bra att ergonomin är i skick, lönen på rätt nivå och arbetskamraterna trevliga, men facket måste också kunna påverka själva arbetet. När arbetslivets helhet är under kontroll verkar fackföreningsrörelsen mer helgjutet för människan och också kommande medlemmar är beredda att betala sin medlemsavgift.

Juha Antila tror att medlemmarna i framtiden förväntar sig hjälp från fackförbundet också med problem i arbetstrivseln. Fackföreningsrörelsens sakkunskap i olika delområden av arbetslivet måste breddas, för rörelsen är till för sina medlemmar. Det kommer säkert också att synas i rekryteringen, tror Antila. Utöver jurister och ekonomer behövs det folk som vet hur arbetslivet kan utvecklas.

Mera att dela på

Facket har också traditionellt tagit hand om lönefrågor, arbetstider och arbetarskydd. Olägenheter har avvärjts. I framtiden måste facket också aktivt verka för ökad mental hälsa.

– När en arbetstagare kan påverka sitt arbete och mår bra skapas också ett mervärde. Detta arbete utesluter inte den traditionella intressebevakningen, den vidgar den. Också de skapar ett mervärde och arbetstagarna kan förhandla om olika rörliga delar av sina löner. Intressebevakningens spektrum blir bredare.

Juha Antila är glad över att man i många företag också i svåra situationer tillämpar en god personalpolitik, men han sörjer över att det i alltför många företag är arbetarna som genom permitteringar och uppsägningar får betala aktieägarnas dividender.

– Jag tror på växelverkan. Om arbetstagarna ser att företaget har gjort allt för deras utkomst och yrkesmässiga utveckling så belönar de för sin del företaget genom att göra ett fullgott arbete, vara lojala mot sitt arbete och anstränga sig ytterligare vid behov. Gemensam ansträngning är något som vardera parten vinner på i längden, intygar Juha Antila.

AINO PIETARINEN
Översättning: ASTRID NIKULA
Foto: TUULIKKI HOLOPAINEN