Förra året fick den in 448 ansökningar och medel beviljades 268 projekt.

Genom projektet skapar man know how att användas på arbetsplatserna för att förbättra arbetstagarnas hälsa och säkerhet och organisationens produktivitet och resultat på ett hållbart sätt.

Finansieringsformerna är t.ex. förstudieprojekt, forsknings- och utvecklingsprojekt, information och utbildning, bidrag för att utveckla arbetsplatserna och personliga stipendier.

Arbetarskyddsfondens webbsidor innehåller också information om olika slags projekt, så man kan kolla om det någonstans redan har gjorts det slags utvecklingsarbete man själv vill sätta igång med på sin arbetsplats.

Arbetarskyddscentralen förbättrar samarbetet mellan dem som arbetar med arbetssäkerhet genom att verka inom olika nätverk och som expertorgan.

På arbetarskyddscentralens webbsidor finner man lätt den information man behöver. Publikationerna är sorterade i alfabetisk ordning men också enligt ämne och bransch.

Åtminstone tillsvidare fungerar Tykes databank och information om 575 utvecklingsprojekt återfinns på adressen www.mol.fi/tyke.

Arbetslivets utvecklingsprogram, Tykes (2004-2009) verkar alltså numera inom Tekes. Programmet fortgår i sin nuvarande form till slutet av detta år, och integreras därefter djupare i Tekes verksamhet. Man har beslutat att förlänga ansökningstiden för utvecklingsprojekt till den 31.8. 2009. Alla godkända Tykesprojekt bör avslutas senast den 30.6. 2011.

Arbetslivets utvecklingsprogram Tykes har under åren 2004–2008 beviljat sammanlagt 59 miljoner euro till projekt för att utveckla produktiviteten och arbetslivskvaliteten på arbetsplatserna. De projekt som programmet finansierar förverkligas i samarbete mellan ledning och personal.

Sedan Tykes införlivades med Tekes har inte Tekes webbsidor ännu uppdaterats, så att de skulle betjäna arbetslivsutveckling eller projektplanerare särskilt väl. För den förtroendeman som planerar ett utvecklingsprojekt kan det för närvarande vara för svårt att finna konkret information. Begreppen öppnar sig kanske bättre för forskare och konsulter. Lite samma problem gäller för EU:s strukturfondsprojekt.

På generationsforums sidor efterlyses det goda arbetet i olika bloggskrivelser. Där försöker experter från olika vetenskapsgrenar skissa upp det goda arbetet. Också arbetare har skrivit sina egna åsikter om det goda arbetet.

Arbetshälsoinstitutet ger också tips för hur man behärskar förändringar i arbetet. Företag och arbetsorganisationer letar ständigt efter mer konkurrenskraftiga och effektivare sätt att producera sina varor och tjänster för kunderna. Förändringen är aldrig bara teknisk eller organisatorisk. Man måste finna hela nya arbetsmetoder, arbetsarrangemang och arbetskultur. En allt snabbare förändring kräver nya modeller och metoder för att forska i och utveckla arbetet. Det är väsentligt också för att arbetstagarnas arbetshälsa skall kunna främjas.

Utvecklingstjänsterna erbjuder organisationerna stöd för att de skall kunna kontrollera förändringarna i arbetet. I utvecklingsprojekten vägleds arbetsplatserna att själva ta i bruk, analysera och bearbetade förändringarna i det gemensamma arbetet och ta itu med den inlärningsprocess som krävs.

Arbetshälsoinstitutets webbsidor visar vägen till källor som innehåller olika slags metoder. En viktig utvecklingsmetod för deltagande arbetsplatser är det som på finska kallas Muutospaja (Förändringsverkstad). I metodbanken har man samlat olika organisationers erfarenheter av hur man mäter och utvecklar arbetsförhållandena. Där finns nästan 200 rapporter. Också det s.k. Duunitalkoot (Arbetartalkot) kan vara till hjälp i utvecklingsarbetet.

Under temat arbetarskydd får man information om god praxis visavi arbetshälsa och arbetarskydd i vårt land. På den europeiska arbetshälso- och arbetarskyddsmyndighetens sidor finner man erfarenheter från andra länder.