Alkoholskattehöjningen i september ökar inflationen något under ett års tid, medan momssänkningen på livsmedel i oktober kommer att minska den. Finansministeriets prognos för hela året är en nollinflation.

Inflationen verkar på olika sätt

Snabba prisstegringar, liksom prissänkningar ger olika slags utslag i människors plånbok, för människor konsumerar så olika. Köpkraften kan sjukna också om prisnivån förblir oförändrad. Löntagarnas genomsnittliga inflationssiffror avviker något från de siffror som konsumentprisindex ger. Också löntagare emellan förekommer olikheter.

Konsumentprisindex visar exempelvis ett pristryck på 13,3 procent på livsmedel. När livsmedlen blir tio procent dyrare höjer det inflationen med 1,33 procent.

Statistikcentralens undersökning av hushållens konsumtion visar att 13,2 procent av arbetarhushållens konsumtionsutgifter går till mat medan högre tjänstemän spenderar bara 10,6 procent av sina utgifter på livsmedel. Den snabba stegringen av livsmedelspriserna har tärt relativt sett mer på arbetarnas köpkraft än på de högre tjänstemännens.

Av de arbetslösas konsumtionsutgifter gick hela 16,5 procent till mat.

Hyresboende dyrare

Boendet är den allra största utgiftsposten och också boendets andel av utgifterna varierar. För arbetslösa gick i medeltal mer än en fjärdedel till boendet då boendet i löntagarfamiljerna kostade mindre än en femtedel av deras disponibla medel.

De senaste årens genomsnittliga sänkning av boendekostnaderna hjälper heller inte dem som bor på hyra eller dem som bor i en skuldfri egen lägenhet. Det som mest har sänkt de genomsnittliga kostnaderna för boendet är den kraftiga sänkningen av räntan på bostadslån. Däremot har hyrorna stigit under en längre tid och stegringen fortsätter.

Likadana inbördes skillnader syns i trafikutgifterna. I genomsnitt har trafikutgifterna minskat, för bränslepriserna är nu lägre än ifjol. Men tåg- och bussbiljetterna har stigit, så de som är beroende av allmänna fortskaffningsmedel har inte haft någon nytta av den genomsnittliga sänkningen.

Arbetslöshet äter upp köpkraften

Som en grund för löneförhandlingar har man i allmänhet räknat ut hur löntagarnas köpkraft har utvecklats under de gångna perioderna och gjort en uppskattning av hur köpkraften i framtiden påverkas av olika stora förhöjningar.

På köpkraften inverkar inte bara löneförhöjningar utan också inflation och skatteändringar. Prisförändringarna slår ut olika på olika människor, trots att läget kan betraktas som gott "i genomsnitt".

Dessutom påverkar löntagarnas genomsnittliga köpkraft i allra högsta grad av hur många människor som arbetar för sin lön. Köpkraften för dem som har arbete kan utvecklas väl, men för den arbetslöse rasar köpkraften med en gång.

Finansministeriet har uppskattat att förtjänstnivåindex, som beskriver de arbetandes inkomstutveckling stiger med kring fyra procent i år, vilket ungefärligen motsvarar avtalsförhöjningarna. Däremot ökar samtliga löntagares köpkraft så gott som inte alls, beroende på den ökande arbetslösheten.

Index räknas i oktober

Den genomsnittliga prissänkningen kan fortsätta till slutet av året. Särskilt viktiga här kommer inflationstalen för perioden juli-september att vara. På basen av dem uträknas värdet av nästa års folkpensionsindex i slutet av oktober. Index avgör hur folkpensionerna, men också grunddagpenningen i arbetslöshetsskyddet och vissa andra sociala förmåner ändras vid årsskiftet.

Inflationen i juli-september inverkar med en fyra femtedels tyngd också på nästa års förändringar i de arbetspensioner som betalas. Med en femtedels tyngd påverkas dessa av hur förtjänstnivåindex har förändrats sedan samma tid året innan.

Toppen i prisstegringen inföll just den här tiden i fjol. Därför är det sannolikt att indexvärdet minskar detta år och därmed också, från och med nästa år, de sociala förmåner som är knutna till dessa förändringar.

HEIKKI LEHTINEN
Översättning: ASTRID NIKULA