Peippo säger att det går lätt att komma till företagshälsovårdarens och –läkarens mottagning. Företagshälsovården besöker också arbetsplatserna då och då och ger information om hälsa och välfärd. Under några års tid har man också haft motions- och uppvärmningsövningar vid arbetsdagens början eller under eftermiddagens kafferast.

På alla byggnadsarbetsplatser står det inte så här väl till. Arbetarskyddssekreterare Tapio Jääskeläinen på Byggnadsförbundet säger att ungefär hälften av branschens arbetare står helt utanför företagshälsovården.

– Antingen har man inte organiserat någon sådan överhuvudtaget eller så är avstånden så långa att det i praktiken är för svårt att ta sig till mottagningen. Vi har mängder av arbetare, exempelvis hyrarbetare, som har ett flertal korta anställningar hos olika arbetsgivare. De blir ofta helt utan de tjänster som företagshälsovårdens erbjuder.

Peippo säger att arbetarna på Skanska är mycket nöjda med sin företagshälsovård. Förutom förtroendemannen representeras de av en arbetarskyddsfullmäktig.

– Förhandlingsrelationerna är i skick. Förbättringarna i företagshälsovården har planerats i samråd med arbetsgivaren.

Som bäst utvecklas inom företaget en modell med tidigt stöd för äldre arbetstagare.

– Skador i stöd- och rörelseorganen är mycket typiska för äldre byggnadsarbetare. Man behöver inte ens vara gammal — för mången börjar problemen i fyrtioårsåldern om de då har ett par decennier bakom sig i arbetslivet. Vår målsättning är nu att underlätta arbetet för dem som är äldre. De kunde exempelvis oftare än hittills utbildas till arbetsledare. Det skulle inte bara innebära ett fysiskt lättare arbete utan också avancemang, konstaterar Taisto Peippo.

Småföretagen problematiska

Tapio Jääskeläinen säger att situationen är värst i små byggnadsfirmor. Bristfällig företagshälsovård eller rentav total avsaknad av sådan leder till alltför tidig pensionering. Få arbetare i branschen orkar arbeta till den officiella ålderspensionen.

– Det är helt på tok om företagshälsovårdens arbete för att förebygga sjukdomar och arbetsoförmåga och informera uteblir helt, och ingen följer upp arbetstagarens hälsotillstånd. Det finns t.ex. byggnadsarbetare i norra Finland som har arbetat hela sitt liv men aldrig har genomgått en hälsoundersökning eller besökt en företagsläkare. De känner inte till sina kolesterolvärden eller sitt blodtrycksvärde.

Taisto Peippo är glad över att arbetsgivaren på Skanska har förstått det ekonomiska värdet av en fungerande företagshälsovård och av att upprätthålla arbetsförmågan. Det handlar om attityder. En positiv attityd, där man betonar vikten av att upprätthålla arbetsförmågan, påverkar arbetstagarna. På Skanska erbjuds arbetare under 55 år aktivt möjligheten att delta i förebyggande ASLAK-rehabilitering.

– Den är mycket populär, arbetstagarna har ivrigt deltagit i rehabiliteringen, berättar Taisto Peippo.

Tyngdpunkten på förebyggande arbete

En bristfällig företagshälsovård är ett problem som inte enbart förekommer i byggnadsbranschen. Enligt FFC:s uppskattningar står upp till en halv miljon finländare, inklusive företagare, helt utanför företagshälsovården. Sämst är situationen för dem som har ett resande arbete, för snuttarbetarna i olika branscher och för dem som arbetar inom små företag.

– Om man vill att människor skall orka arbeta längre än nu, måste företagshälsvovården byggas ut och effektiveras, säger biträdande chef Kaija Kallinen på FFC.

Det innebär att företagshälsovården måste fås att fungera i alla branscher och att också snuttarbetarna får rätt att utnyttja dess tjänster. Tyngpunkten i företagshälsovården måste läggas på att hindra arbetsoförmåga.

– Om man ens lyckas halvera den tid då människor får invalidpension skulle tiden i arbetet bli längre och den genomsnittliga pensioneringsåldern förlängas med drygt ett år, säger Kallinen.

Över 260 000 finländare har för närvarande invalidpension.

Arbetsmarknadsorganisationerna har förbundit sig att före årets slut finna trovärdiga metoder för att förlänga den förväntade pensioneringsåldern med tre år, till 62 års ålder. Kaija Kallinen säger att en trovärdig metod vore att få företagshälsovården att fungera på den nivå som lagen föreskriver.

FFC:s förslag

Alla arbetstagare garanteras den företagshälsovård som lagen föreskriver.

Ersättningen för arbetsgivarnas kostnader för företagshälsovården blir större ju bättre företagshälsovården fungerar.

Företagshälsovården gör en arbetsplatsutredning vid behov, exempelvis årligen.

Alla arbetstagare genomgår en hälsogranskning före anställning och erbjuds möjligheten till hälsokontroll med tre till fem års mellanrum. Äldre arbetstagare hälsogranskas med ett till tre års mellanrum. Också de arbetslösas hälsa kontrolleras regelbundet.

Företagshälsovårdens samarbete med olika rehabiliteringsproducenter intensifieras. För alla dem som hotas av arbetsoförmåga görs en uppskattning om behovet av yrkesmässig rehabilitering och de dirigeras till rehabilitering.

Olika arbetsarrangemang införs för att göra det lättare att återvända från långvariga sjukledigheter.

PIRJO PAJUNEN
Översättning: ASTRID NIKULA
ARKIV/PATRIK LINDSTRÖM