. vane.jpg (302 bytes)

Smakar det så kostar det. En rökande arbetstagare ger en merkostnad på 2 000–3 000 euro i året. Och rökpauserna kan sluka 17 arbetsdagar.

Rökfri i skolan — rökfri i jobbet

 Arbetsplatserna blir rökfria
 En arbetsplats är rökfri då

pune.gif (67 bytes)  39 procent av de yrkesstuderande unga röker dagligen, då motsvarande andel gymnasiestuderande är bara nio. Dessutom berättar 80 procent av de yrkesstuderande att tobaksrökning är tillåtet på vissa delar av skolans område, trots att tobakslagen förbjuder rökning i läroinrättningar och deras omgivningar, som i huvudsak är avsedda för studerande under 18 år. Också på buss- och spårvagnshållplatserna i Helsingfors rekommenderas rökfritt. Foto: SUSANNA PATRIKAINEN

För att åstadkomma rökfrihet finns det alltså mycket att göra just i de läroinrättningar som erbjuder yrkesinriktad grundutbildning.

De här uppgifterna framgår av en ny handbok, Rökfri ut i arbetslivet*) som Institutet för hälsa och välfärd, THL har gett ut. Handboken är avsedd att användas i yrkesskolorna.

Utöver att den redogör för hälsoriskerna vid rökning ger handboken vägkost för att redan i studieskedet fundera över hur man kan upprätthålla sin arbetsförmåga. Också arbetsgivarens syn på rökning framgår här. Allt flera arbetsplatser är helt rökfria, och arbetsgivarna värdesätter rökfrihet bland sina arbetstagare i allt högre grad.

Enligt Arbetshälsoinstitutets uträkningar medför en rökande arbetstagare extra kostnader för arbetsgivaren för 2000–3000 euro per år, beroende på hur man räknar. På grund av sjukdom är rökare mera frånvarande än ickerökande, och rökaren använder också företagshälsovårdens tjänster mer än sin ickerökande kollega. En arbetstagare som röker en ask cigarretter per dag tar också pauser, som på årsnivå motsvarar 17 arbetsdagar.

Vuxna visar vägen

Rökfrihet i läroinrättningarna är ingenting man förverkligar över en natt. Utöver de studerande skall skolans ledning och personal, i synnerhet lärarna, förbinda sig vid projektet. Det är svårt att kräva rökfrihet bland eleverna om inte personalen följer de regler som man gemensamt har kommit överens om.

En majoritet av de unga anser att vuxna som arbetar med unga inte borde få röka, och att rökning borde vara förbjuden i läroinrättningarna. Ändå berättar 69 procent av de yrkesstuderande att lärare och övrig personal röker i läroinrättningens utrymmen eller på skolområdet ibland, eller rentav dagligen. Dessutom anser 51 procent av de studerande att rökningen inte övervakas nästan alls.

Resultat kan ändå uppnås genom långsiktigt och mångsidigt arbete för att minska rökningen. En lärare i en skola som har kämpat för rökfrihet berättar i handboken att rökningen minskade från 51 till 22 procent efter sex års målmedvetet arbete.

Alternativ till tobakspaus

THL har under januari månad sänt ut sin rökfrihetsguide till alla finskspråkiga läroinrättningar som arrangerar yrkesinriktad grundutbildning på ungdomsstadiet. Det finns ännu ingen statistik över hur många läroinrättningar som är rökfria, men olika undersökningar ger åtminstone en riktning. Elva procent av de yrkesinriktade läroinrättningarna har förbjudit lärare och personal att röka på skolans område. I gymnasierna är motsvarande procent 84.

– I vår skall vi sända ut en responsenkät om handboken. Samtidigt frågar vi läroinrättningarna om deras rökfrihet, för att kunna dela informationen mellan olika läroinrättningar. I de intervjuer som gjordes för guiden ansågs det nyttigt att utbyta erfarenheter om rökfrihet och få stöd av andra läroinrättningar. Redan nu kan den yrkesskolpersonal som är intresserad av rökfrihetsfrågor finna kontakter via det nätverk vi upprätthåller, berättar en av guidens författare, Hanna Ollila, som arbetar som forskare vid THL.

När det gäller att minska rökningen behövs inte bara regler utan också stöd för att sluta röka och positiva aktiviteter. Istället för att hålla rökpauser borde eleverna erbjudas alternativ rastverksamhet: till exempel olika spel och lekar, allt från pingpong till dansmattor och gatukorgboll eller varför inte en kaféverksamhet som eleverna upprätthåller själva.

En majoritet av de rökande eleverna försöker sluta röka. Tyvärr omintetgörs försöken ofta av skoldagens utmaningar, om raster och övriga social verksamhet fokuseras kring rökandet. Det viktiga är att besluta sig för vad läroinrättningen egentligen främjar — rökning eller rökfrihet, säger Ollila.

Rökfritt i soffan

Också de yrkesstuderandes intresseorganisation SAKKI och Förbundet för sund livsstil arbetar för att främja rökfrihet bland de studerande. Organisationerna har ett eget projekt som på finska heter Savuton sohva sakille och som stöds av Penningautomatföreningen. 

SUSANNA PATRIKAINEN
Översättning: ASTRID NIKULA

 

*) En svensk upplaga av THL:s handbok är under arbete.
Den finska boken Tupakatta työelämään
kan beställas via THL:s bokhandel
www.thl.fi/kirjakauppa eller tel. 020 610 7190.

lt-ylos.jpg (843 bytes)

Arbetsplatserna blir rökfria

Arbetsplatserna kan främja rökfrihet och hjälpa människor att sluta röka genom att förklara sig rökfria. De rökfria arbetsplatserna ökar nu med rasande fart. Många kommuner och städer, sjukvårdsdistrikt, företag och statliga verk är redan rökfria. Också Helsingfors stad planerar som bäst totalt rökförbud på stadens arbetsplatser och Esbo stad förbjöd nyligen rökning under arbetstid.

 

En arbetsplats är rökfri då

  • rökning är förbjuden överallt inomhus
  • rökning utomhus är arrangerad så att den inte stör andra och röklukten inte kan sippra in i husen
  • rökning är förbjuden på arbetstid, rökning vid andra tillfällen än de officiella pauserna räknas inte som arbetstid
  • rökande arbetstagare får hjälp att sluta röka
  • de representations- och andra evenemang som arbetsplatsen arrangerar är helt rökfria, och tobaksprodukter finns inte till salu på arbetsplatsen.

 

 

Löntagaren 25.2.2010 nr 2/10

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)