Löntagarorganisationernas tyngdpunktsområden i programmet är förbättrad sysselsättning och kompetens, tryggande av pensionssystemens finansiering, förbättring av den offentliga sektorns förmåga att erbjuda tjänster, effektiv bromsning av den grå ekonomin och långsiktig investering i landets trafikleder.

Arbetsgrupperna är sammansatta på trepartsbasis och alla grupper har inte lyckats enas bakom sina förslag. Parterna har olika syn på hur man på bästa sätt skall kunna uppnå de uppställda målen.

Särskilt svår är frågan om hur den offentliga sektorns produktivitet skall definieras. Löntagarorganisationerna motsatte sig en mekanisk definition på produktivitet inom den offentliga sektorn, en definition som inte beaktar exempelvis tjänsternas kvalitet.

FFC efterlyser konkreta åtgärder för att få bukt med den grå ekonomin, bland annat rätt för fackförbunden att väcka talan och breddat beställaransvar så, att den som beställer ett arbete bär ansvar för hur hela underleverantörskedjan agerar.

När det gäller höjd sysselsättningsgrad är det viktigaste att bättre än hittills kunna utnyttja alla människors arbetsinsats. FFC kräver mera resurser för den aktiva arbetskraftspolitiken och säger att särskild vikt bör fästas vid att förhindra utslagning av unga, motarbeta långtidsarbetslöshet och sysselsätta dem med partiell arbetsförmåga.

I löntagarorganisationerna har man under arbetets gång förundrat sig över varför den så kallade Ahtelagruppens förslag om förlängning av människors yrkeskarriär har fastnat i ministerierna, utan att beredas vidare. Organisationerna betonar att Ahtelagruppens förslag om arbetshälsa, ork och förbättrad företagshälsovård är viktiga beståndsdelar i de åtgärder som vidtas för att förlänga yrkeskarriären.

Behandlingen av frågan om förlängda yrkeskarriärer och pensionsfinansieringen fortsätter som en del av programmet för ekonomi och sysselsättning, men den arbetsgruppen har mandat fram till årets slut.

Stärkt buffert för Arbetslöshetsförsäkringsfonden

En trepartskommitté som har dryftat Arbetslöshetsförsäkringsfondens ekonomi har lagt fram ett enhälligt förslag om att öka fondens buffert. Bufferten ökas med en summa som motsvarar fem procentenheter av vad arbetslöshetsgraden kostar, från tidigare 3,6 procentenheter. Konjunkturbufferten tryggar stabiliteten i avgifterna och finansieringen av arbetslöshetsförmåner.

Dessutom föreslår kommittén att man i lag slår fast gränserna för vilka ändringar som får göras i grunderna för betalning av arbetslöshetsförsäkring utan att statsrådet genom en särskild förordning behöver ändra lagen. Betalningsprocenten skulle slås fast i lag om summan av löntagarnas och arbetsgivarnas genomsnittliga avgift underskrider 1,50 procent eller överskrider 3,30 procent.

Arbetsmarknadsrepresentanterna i samma kommitté föreslog också att staten framöver deltar i finansieringen av kostnaderna för de permitterades arbetslöshetsskydd. Detta förslag vann dock inget gehör. Statens har endast tillfälligt under lågkonjunktur deltagit i kostnaderna.