– När man har en myckenhet av erfarenhet och kunskap kan redan en kort kurs i något delområde medföra en kraftigt ökad insats på arbetsplatsen. Däremot kan även den minsta brist på nya kunskaper få gamla kunskaper att förtvina. Det här är något man inte alltid begriper i företagsvärlden, säger Reija Lilja.

Man förstår inte heller betydelse av så kallad tyst information och färdighet, säger Lilja. Det finns ett värde i de kunskaper som erfarenhet och en lång arbetskarriär ger. För de unga tar det lång tid att lära sig hantera maskiner, anläggningar och processer och är också dyrt för företaget.

– Det är skäl att minnas att den långa vägens arbetstagare inte kommer att ersättas av en stor hord av unga. Alla arbetstagare konkurrerar om dem.

Utbildning lönar sig

Reija Lilja anser att det är utomordentligt viktigt att också de äldre, femtiofemplussarna, sätter sig på skolbänken för den faktiska pensioneringen kommer med tiden att ske allt senare.

– Studier vid sidan om jobbet gör det lättare att stanna kvar i arbetslivet. I dagens läge är det en allt större investering för företagen att låta de äldre gå på kurser, eftersom de förlängda yrkeskarriärerna ger företagen större plus i kanten.

Statistiken visar att utbildning förlänger arbetskarriären och har en reell inverkan på tiden i arbetslivet.

– De äldres andel inom yrkesutbildningen har stigit efter pensionsreformen 2005.

I Finland, såsom i det övriga Norden, ligger deltagandet i vuxenutbildning på internationell toppnivå. År 2006 deltog varannan 18–64-åring i utbildning enkom avsedd för vuxna och något över hälften av arbetskraften deltog i yrkesinriktad vuxenutbildning.

– Trots det har deltagargraden i yrkesinriktad vuxenutbildning inte stigit under de senaste åren utan snarast stampat på stället. Den vuxenutbildning som förbättrar yrkesfärdigheterna har enligt en opinionsmätning istället klart minskat under 2000-talet, berättar Reija Lilja.

Utbildning sporrar

Inom FFC-fältet vet man att arbetsgivarna i sin personalutbildning gynnar dem som har den bästa grundutbildningen. Statistiken stöder uppfattningen. De som har en utbildning på högre nivå deltar mest i den yrkesinriktade vuxenutbildningen medan de arbetstagare som har endast grundutbildning deltar minst. Deltagande i arbets- eller yrkesrelaterad vuxenutbildning är allmänt bland dem som är i bästa arbetsför ålder.

Reija Lilja påminner ändå om att fyrtio procent av de 55–64-åringar som arbetar, deltar i yrkesmässig vuxenutbildning. Andelen är internationellt sett hög.

– I internationella jämförelser har man noterat att de äldres deltagande i arbets- eller yrkesrelaterad utbildning är mindre i länder med en genomsnittligt lägre sysselsättningsgrad bland den äldre befolkningen.

– Forskare på området förväntar sig att äldre personer i länder, där man genom pensionsreformer har sporrat dem att fortsätta att arbeta, kommer att uppvisa ett ökat deltagande i vuxenutbildning. Finländsk statistik stöder ett sådant antagande, även om inget samband mellan orsak och verkan kan påvisas direkt, konstaterar Reija Lilja.