Enligt många olika barometrar går vårt land i spetsen beträffande utbildningens nivå. Nästan alla unga söker sig till vidare utbildning efter att ha gått ut grundskolan. Den yrkesinriktade grundutbildningens popularitet ökar. Över 11 000 nya studieplatser har kommit till under de senaste åren. Över 60 000 arbetstagare avlägger varje år en fristående examen för vuxna. I läroavtalsutbildningen deltar ännu fler. Nästan fyrtio procent av arbetstagarna är högt utbildade som fikar efter de intressantaste jobben.

Ändå finns det repor i utbildningsnätet. Över 400 000 människor i arbetsför ålder är helt utan yrkesexamen. Tiotusen unga avbryter sina yrkesstudier varje år och en hel del av dem som går ut grundskolan kommer aldrig in i några fortsatta studier.

De dystra siffrorna blir inte bättre av att det finns arbetsgivare som inte förefaller att vilja utbilda de anställda som har arbetarstatus. Tre av fyra FFC-medlemmar har inte deltagit i arbetsgivarbekostad utbildning en endaste en dag. En femtedel av FFC:arna har deltagit i kurser som varade högst en vecka.

Yrkesfärdigheterna måste filas

Det finländska arbetslivet genomgår en total omvandling. En stor del av dem som nu är över femtiofem gick ut i arbetslivet direkt efter medborgarskolan för att bygga välfärdsstaten. Yrkesskolor och examina kändes inte motiverande men man lärde sig i arbetet och lär sig givetvis fortlöpande. De som kämpar på med endast grundläggande utbildning är främst de äldre arbetstagarna som ändå har stor erfarenhet och kan sköta sitt jobb. Om några år har de alla gått i pension och träder alltså bort från arbetsmarknaden.

Betonar man examina för mycket? Skall det inte räcka med att man kan vad som krävs och skapar resultat? Frågan går till FFC-chefen för utbildnings- och arbetskraftsärenden, Saana Siekkinen?

– Viktigast är naturligtvis vad man kan. Ändå tycker jag att det är nyttigt om det finns ett intyg över det man själv är bra på. Det har skett så enorma förändringar i det finländska arbetslivet under de senaste två decennierna: Antalet arbetsuppgifter, som inte kräver annat än grundskola, har minskat dramatiskt. Det krävs minst en yrkesutbildning om man skall kunna få ett jobb i dagens läge.

Bristen på yrkesexamen blir en verklig black om foten då arbetstagaren blir utan jobb. Ingen ny arbetskarriär öppnar sig för den som inte kan uppvisa ett examenspapper.

Siekkinen säger att FFC har som mål att alla människor i arbetsför ålder skall ha en yrkesexamen. Examensbeviset är just det — ett bevis på vad man kan. Det gör det avgjort lättare att få arbete. När man blir arbetslös är det viktigt att alla som vill det får chansen att utbilda sig. Från och med årsskiftet är det också lättare för arbetslösa att påbörja frivilliga studier utan att förlora sitt arbetslöshetsskydd — det finns redan 11 500 arbetslösa arbetssökande som har utnyttjat möjligheten. Fortfarande behövs emellertid större utbildningsmöjligheter för exempelvis de långtidsarbetslösa.

– Vi har ett utmärkt system med fristående yrkesprov för vuxna. Det är också oberoende av hur man har skaffat sig sin yrkesfärdighet. Vuxna yrkesmänniskor borde kunna bevisa sina färdigheter redan på basen av sin egen arbetserfarenhet. Men systemet fungerar inte riktigt så. Nästan alla vuxna deltar i förberedande kurser och i läroinrättningarna kartlägger man och räknar till godo den studerandes tidigare kunskaper på de mest varierande sätt, påpekar Siekkinen.

Ett av de problem Siekkinen vill peka på är att utbildningen i arbetslivet koncentreras till de högst utbildade och till högre och lägre tjänstemän. Många arbetsgivare satsar högt på sina arbetstagares kompetens, men satsningarna fördelar sig mycket ojämnt mellan arbetstagarna på arbetsplatserna.