Ett fragmentiserat arbete står i samklang med arbetsgivarens strategier.
Arbetstagaren saknar oftast alternativ. Handeln erbjuder endast deltidsjobb och kommunerna
visstidsengagemang. Så har vi ytterligare dem som sysselsätter sig själva, som har
tvingats att bära företagarens risker när arbetsgivaren har lagt ut verksamheter.
Få arbetstagare söker sig medvetet till ett arbete på vars lön de inte kan leva och
som inte är tillräckligt. Få önskar sig en snutt av ett jobb vars längd är oviss.
Och hur många självsysselsatta önskar sig enbart företagarens risker och avigsidor:
osäkerheten, begränsad kundanskaffning, den tidigare arbetsgivarens ensidiga
priserbjudande och bundenheten vid en enda uppdragsgivare.
ANU SUORANTA VILL poängtera att
förändringarna i sättet att låta utföra arbete redan har etablerat sig som en del av
arbetsmarknadsmodellen. Det handlar inte om ett övergående fenomen. Att då dessutom
tala endast om snuttarbete begränsar vår uppfattning om de mångahanda förändringarna
i att låta utföra och att utföra arbete.
I FFC:s valprogram står det att man med ett treparts handlingsprogram bör förbinda
sig att utreda den ojämlikhet som beror på de olika sätten att låta utföra arbete och
att korrigera missförhållandena så att inte sättet att låta utföra ett arbete i sig
leder till en ojämlik situation. Det handlar sist och slutligen om priset på arbete som
man enligt Suoranta sänker genom att byta typ av anställning.
En konkret uppgift vore att börja analysera snuttarbetets effekter i lagstiftning och
kollektivavtal. (På samma vis analyseras ju redan i viss mån gendereffekterna av lagar
och avtal.) Om man lyckas identifiera omotiverade olikheter i lagar och avtal, som beror
på sättet att låta utföra ett arbete, kan man också korrigera dem.
VI MÅSTE FÅ kraftigare åtgärder mot
att låta utföra ofrivilligt deltidsarbete för det leder till lönefattigdom. Fenomenet
walmartism, som kommer från den amerikanska lågprishandelskedjan och innebär en
ideologisk strategi för att låta utföra billigt arbete, sprider sig redan hos oss. Man
kunde exempelvis överväga ett tak för hur mycket arbete ett företag får låta utföra
på deltid. Suoranta understryker att det handlar om företagets sociala ansvar.
Att låta utföra arbete i form av företagarskap är en större förändring i vår
arbetsmarknadsmodell än införandet av snuttjobbet för tjugo år sedan, påstår
Suoranta.
Står de som sysselsätter sig själva närmare löntagaren eller företagaren?
Verkliga företagare är de ytterst sällan. Suoranta föreslår att vi i arbetslivet
breddar begreppet anställning så att de arbetstagare som sysselsätter sig själva
skulle komma i åtnjutande av socialskydd och kollektiv förhandlingsrätt, i likhet med
löntagarna. Det kräver ändringar i arbetsavtalslagen och definitionen av en löntagare.
