JHL-JURISTEN
TUULI VÄNSKÄ anse att några av bestämmelserna i kollektivavtalen är
besvärliga. De beaktar inte en människas hela anställningshistoria. En ny
visstidsanställning nollställer ofta räkningen av alla förmåner. Med andra ord: en
skolgångsassistent som anställs endast från terminens början till dess slut kan råka
ut för en tråkig överraskning om hon blir mammaledig i början av hösten. Hon har
då inte nödvändigtvis rätt till moderskapsledighet
med lön även om hon arbetat i åratal på samma arbetsplats. De visstidsanställdas
problem är att anställningarna börjar och slutar gång efter gång. Förmåner och
lönebetalning avbryts för en tid varje år. Ändå är arbetsplatsen densamma hela
tiden.
FFC:s och flera förbunds gemensamma projekt Fairplay i arbetslivet*
tvingar också förbunden att se sig i spegeln, menar Tuuli Vänskä. Hon säger att det
gäller att se över också de egna kollektivavtalen. Där finns bestämmelser som
ställer arbetstagare i olika anställningsförhållande i olika position, utan skäl.
BEMANNINGSFÖRETAGET
Seure, som ägs av kommunerna i
huvudstadsregionen, har ett kollektivavtal som överraskade Vänskä. Hon läste igenom
avtalet med förstoringsglas ur snuttarbetsperspektiv för att kunna upptäcka olikheter i
anställningsvillkoren.
JHL har ett eget avtal med Seure om hyrarbetskraft och det tillämpas
närmast vid korta arbetsuppdrag. För längre avtal tillämpas Serviceanläggningarnas
kollektivavtal. I kommunala anställningar tillämpas sedan kommunbranschens
kollektivavtal. Arbetstagarna kan alltså utföra samma arbete på samma arbetsplats men
visavi arbetsvillkoren är de i olikvärd position.
När avtalen har ingåtts och efteråt har ändrats punkt för punkt har
ingen någonsin analyserat helheten. Varje enskilt fall är omöjligt att beakta eller
analysera under förhandlingarnas gång. Därför uppstår tråkiga överraskningar när
avtalen skall tolkas.
Vänska hoppas att man inte utan grund har ställt arbetstagare och olika
anställningar i olikvärd position.
- Det vore viktigt att man i framtiden skulle analysera avtalen för att
finna eventuella oavsiktliga följder av snuttarbetet. Det vore ett sätt för facket att
förbättra de visstidsanställdas ställning.
KOLLEKTIVAVTALEN är ett
redskap som fackförbunden kan påverka. Därför är de viktiga att analysera.
Kollektivavtalen har byggts upp under årens förlopp, en ändring, ett tillägg i taget.
På så vis har det kunnat uppstå moment som i en föränderlig situation kan orsaka
ojämlikhet.
- Jag är så pass realistisk att jag vet att vi inte kan ändra allt på
en gång. Men nu är det viktig att vi själva utreder vilka moment som måste förändras
och gör upp en korrigeringsplan på sikt. Samtidigt är det skäl att se upp så det inte
uppstår nya skrivningar som kan förorsaka ojämlikhet, konstaterar jurist Tuuli
Vänskä.
Vänskä säger att det finns många förbättringar som inte ens kräver
lagändring eller omskrivningar av avtalen. Det räcker att man följer avtal och andra
bestämmelser.
Man hör ofta berättas att arbetsgivarens representanter har meddelat en
visstidsanställd att "vi brukar göra så här". Den vis tidsanställda vet
inte alltid hur saker och ting skall vara och vågar inte ställa till med bråk eftersom
han då sätter sitt nästa visstidsavtal i vågskålen.
Tuuli Vänskä hoppas nu på konkreta exempel på fall där arbetstagaren
hamnar i olikvärd position jämfört med en fast anställd arbetstagare. - När vi läser
avtalen är det inte sagt att vi upptäcker alla tolkningsmöjligheter. I synnerhet
arbetsgivarnas vildaste tolkningar borde komma till förbundens kännedom, även om man
inte är beredd att dra dem inför domstol, säger Tuuli Vänskä. Förbunden tar också
gärna emot berättelser om gynnsamma tolkningar.
Text: AINO PIETARINEN