 Arbetslösa i januari 324 000 (arbetsministeriet),
48 000 (statistikcentralen)
Allt förre utför
regelbundet dagsjobb
Trötta medlemmar går inte på fackmöten
Förtroendemännens nät blir glesare
Alkoholen ett problem
Inte fel att trivas på jobbet
Sårad sportskotillverkare
Allt förre
utför regelbundet dagsjobb
 Allt färre FFC-medlemmar utför regelbundet dagsarbete.
Medan 71 procent hade regelbundet
dagsjobb år 1984 hade siffran sjunkit till 57 procent år 2000, visar fackcentralens
organisationsundersökningar. Högst är andelen oregelbundet arbete inom privata
servicesektorn. Bara 46 procent av medlemmarna utför regelbundet dagsarbete, medn 11
procent gör kvälls-, natt eller morgonarbete.
Män utför regelbundet dagsjobb något
mera än kvinnor. Kvinnor gör igen oftare två skift, medan det är vanligare att män
gör tre skift.
 
Trötta
medlemmar går inte på fackmöten
Arbetstiderna och tröttheten efter jobb är de främsta
orsakerna till att fackmedlemmarna inte deltar i fackföreningsverksamhet, visar den
senaste organisationsundersökningen.
Jämfört med den undersökning som
gjordes år 1984 har de här två faktorerna fått en allt tydligare position. Att arbetet
ställer hinder är förståeligt eftersom ju allt färre utför regelbundet dagsarbete.
"Partipolitik" och
"långa resor" är inte längre lika framträdande orsaker till att medlemmarna
avstår från fackföreningsverksamhet. Allmänt ointresse är vanligast bland medlemmar
under 34 år. Unga upplever däremot inte verksamhet som knuten till partipolitik eller
inåtvänd, vilket igen +35-åringarna ofta uppger vara orsak till ointresset.
Ännu år 1984 hade 83 procent av FFC-fältets
arbetsplatser förtroendeman, numera är siffran bara 66 procent, visar fackcentralens
organisationsundersökning.
Den huvudsakliga orsaken är
förändringarna i arbetsplatsstrukturen. Andelen små arbetsplatser har ökat medan de
stora har minskat. Av tradition har förtroendemannanätet varit tätast på stora
arbetsplatser. Nu finns det förtroendeman på bara 46 procent av arbetsplatserna med
över 30 anställda, alltså de som omfattas av lagen om samarbete. Att det finns plats
för förbättringar på de små arbetsplatserna är självklart, i all synnerhet som
över hälften av FFC-medlemmarna finns just där.
Av alla kemiska ämnen orsakar alkoholen de största
hälsoproblemen i finländskt arbetsliv.
Det finns över en halv miljon
storkonsumenter och merparten av dem deltar i arbetslivet. Var tionde invalidpension (11
%) från LEL-Arbetspensionskassan har sina rötter i alkoholskador. LEL försäkrar
anställda bl.a inom byggnads-, skogs- och hamnarbete, men problemen förefaller samla sig
inom byggnads- och hamnarbetet. Dödligheten igen är knuten till rörliga jobb typ
stuveri- och hjälpkarlssysslor, noterar LEL-Arbetskassan.
Inte fel att trivas
på jobbet
- Glöm bort den gamla klyschan om att man inte kommer
till jobbet för att trivas, utan för att arbeta. Det ska kännas bra att vara på jobb.
När en arbetstagares hälsa ger vika kan orsakerna finns i arbetsgemenskapen, säger
forskare Raija Gould på pensionsskyddscentralen.
Därför hjälper det ofta inte att
sända en person till rehabilitering för ryggbesvär utan rehabiliteringen borde gälla
problem i hela arbetsgemenskapen. Man borde kanske titta på individens möjlighet att
reglera sitt arbete och hur han eller hon blir bemött på arbetsplatsen, framhåller
Gould.
Sårad
sportskotillverkare
Sportskotillverkaren Nike lovar på sina hemsidor att
trycka upp köparnas personliga slogans på sportskor de beställer.
Jonah H Peretti tog tillfället i akt
och beställde ordet "Sweatshop" på sina. Men det tyckte Nike inte om.
Tillverkaren nekade med hänvisningen till att termen är sårande. "Sweatshop"
betyder butik eller fabrik, där arbetstagarna gör långa dagar och där
arbetsförhållandena är dåliga. Hur Nike reagerat på Perettis anhållan om att i
gengäld få en bild på "det tioårige vietnamesiske barn, som gjorde sportskorna
" förtäljer historien intet.
|
