Arbetsglädje kan man inte skapa genom tjänstemannabeslut, stadga om i lag, frammana genom förmansbeslut eller i ett direktiv från arbetsledaren. Arbetsglädje kan inte köpas eller säljas. Ingenstans finns en bruksanvisning för hur man förverkligar arbetsglädje, eller ett recept på hur man tillreder den. Men om förrätten är något eget, huvudrätten består av mening serverad med deltagande, så kan vi kanske avsmaka välmåga som dessert, med arbetsglädjen dröjande kvar som en eftersmak i munnen.

Utbrändhet har man forskat värre i, dess olika orsaker har fyllt hela arkiv, men i välmåga har man nyss bara börjat forska. Utvecklingschef, med.dr Eero Riikonen vid Stiftelsen för rehabilitering har via sitt kundarbete kommit fram till att det skulle löna sig att bredda forskningsfältet på området. Hos oss har man nästan helt ignorerat det folk talar om i vardagen och studierna i folks berättelser.

Verklig välmåga

Inom kort publiceras rapporten "Galna arbetssjukan" som Riikonen med stöd av Arbetarskyddsfonden har gjort tillsammans med Mikko Makkonen och Ilpo Vilkkumaa. I den söker de verkligheten bakom de officiella tankarna och talen om välmåga i arbetet.

– Samtalen på bakgårdarna berättar mycket mer om arbetstrivsel och arbetsglädje än de officiella, offentliga talen, påminner Riikonen. Bakgårdssamtalen är vardagstal, det som arbetskamraterna talar om på rökpauserna och vid kaffebordet, det som man berättar om jobbet hemma och i kamratkretsen. De här berättelserna är betydligt fullare av nyanser än de officiella talen, språket är livsnära och språkbilderna mera mångfacetterade.

Bakgårdssamtalen avslöjar viktiga saker om arbetstrivseln. De berättar hur vi i verkligheten tar oss levande igenom arbetet, som i dagens läge utmattar och invalidiserar allt fler.

Så talar också Riikonen om "galna arbetssjukan". Det effektiva jordbruket har förorsakat galna kosjukan och ett till ytterlighet drivet effektivitetstänkande i arbetslivet leder till en litet liknande situation. Arbetet mäts i alltför hög grad med produktivitetens måttsticka och av dess utövare krävs överrationella lösningsmodeller. Vi tänker ingenjörsmässigt och talar arbetsliturgi. Den teknologiska världsbilden är endimensionell — den saknar magik.

Med de här metoderna går det inte att studera trivsel i arbetet, menar Riikonen. Först måste man skrapa bort ytlagret, och sedan lyssna till vardagslivets experter, dvs. arbetstagarna, för att studera med vilka ord, vilket tonfall och med vilka metaforer de beskriver sitt arbete. Efter det kan man finna ledtrådar till välmågan, nycklar till det vardagliga arbetets glädje.

Lånat blir eget

Om en brudutstyrsel ska innehålla något lånat, något blått, så ska nog arbetet innehålla något eget. Låt då det blå symbolisera vardagens förtrollning. Var och en borde i sitt arbete kunna finna något eget, en egen stil, rytm, något specifikt eget. Om man inte av sitt arbete kan få något slags upplevelse av något eget känns arbetet som ett slaveri.

Eero Riikonen är intresserad av hur något som är någon annans kan förvandlas till något eget. Om det främmande i arbetet kan förändras till att bli ens eget ökar det välmågan i arbetet, kan tom. ge arbetsglädje.

– Lösningen på problemen i arbetslivet kan ofta handla om stilfrågor mer än sakfrågor.

Riikonen tar exempel ur konsten när han beskriver arbetsglädje och trivsel. Han tror att det lönar sig att tänka att arbetsglädje snarare är en konstart än en vetenskapsgren. Samtalen om arbetet är späckade av råa fakta, men när man vill uttrycka sin välmåga kommer metaforerna lättare ur konstlivet och är ofta svåra att förklara.

– Alla erfarenheter går inte att förklara på ett enkelt sätt. Varför blir t.ex. någon musik ringande i öronen och berör en, medan annan musik inte gör det. Vad beror det på? Samma gäller arbetsglädje. För en innebär det en sak, för en annan något annat.

– Trivsel i arbetet bör också granskas mer som en konst- och stilart än som vetenskap, menar Riikonen. – Det är vardagskonst. Inte går det att komponera heller bara genom att besitta kunskapen.

– När jag har lyssnat på arbetets metaforer har jag också märkt att människor upplever arbetsglädjen som något som står nära musiken eller något som liknar förhållandet till maken — det upplevs inte programmatiskt eller beräknande.

Bakgårdssamtalen avslöjar

I forskningen kring välmåga i arbetet är det bakgårdssamtalen som avslöjar mest. Människor gestaltar verkligheten med hjälp av språket och berättelserna. Berättelsernas arbete och trivseln i arbetet avviker från det arbete som beskrivs i de officiella talen från katedrarna. Det officiella undviker också saker som är viktiga för människors välmåga. Man talar bara om hälsa, inte om sjukdom och död. Man talar om framgång men väjer undan för misslyckandena. Bakgårdssamtalen däremot handlar om allt från värkande ryggar till klimakterium, sexproblem, jävliga kunder, strejkande maskiner och pimsande chefer.

Eero Riikonen anser att det finns en hel del lärdom att hämta ur bakgårdarnas samtal. Det vore nödvändigt att vidga språket, vokabulären, begreppen och metaforerna som handlar om trivsel och välmåga i arbetet. I synnerhet när kraven på kreativitet och uppfinningsrikedom ökar i arbetslivet.

– Numera känns det ibland som om människor borde börja köpa tom. sina egna tankar på nätet. Främmande och lånade tankar låter finare. Själv anser jag nog att det är det tokiga pratet och de konstiga vardagsidéerna som öppnar sinnena. Deras betydelse ökar samtidigt som uppfinningsrikedom, skapandet av nya saker och synvinklar blir allt nödvändigare i framtiden.

AINO PIETARINEN