Jaakko Laitinen träffar oftast förmän och direktörer från sådana företag som redan förstår betydelsen av att arbetsgemenskapen utvecklas, och därför tror han att han har en positivare bild av företagsvärlden än vad som motsvaras av verkligheten i arbetslivet.

– I företagen erkänner man t.ex. att det är en rikedom för organisationen om den omfattar människor som representerar olika ålderskategorier. Ett gott företag borde vara som en familj: där samlas olika ålders visdom och erfarenhet. Ändå är erkännandet av åldersvariationer en helt ny sak inom ledningskulturen, men den nya generationen företagsledare har anammat tanken, säger Laitinen.

Han menar att sättet att leda, tvivelsutan har en stor betydelse för ork, trivsel och arbetsglädje.

– Att leda är en växelverkan som är starkt förbunden med den atmosfär som råder i arbetsgemenskapen. Förtroende och samarbete är för sin del a och o för en god arbetsmiljö.

Laitinen säger att det inte finns goda och dåliga ledningsdogmer, utan olika stilar för olika tidpunkter och olika företag.

– Det allra viktigaste när man leder en arbetsgemenskap är att få människorna att aktivt vilja utveckla sig själva. Det spelar ingen roll hur man går till väga för att uppnå målet, här ges inga stilpoäng.

Yrkesstolthet till heders

Arbetsmarknaden har nyligen tagit till sig idén med livslångt lärande. För mången skapar ändå kravet på att ständigt lära sig nytt både ångest och förlorad arbetsglädje. Det kan ge en känsla av att man aldrig är tillräckligt bra. Jaakko Laitinen påminner om att arbetslivets krav på nya lärdomar inte innebär att inte aktörerna skulle få vara stolta över det de redan kan.

– Tvärtom. Största delen av de finländska arbetstagarna har skäl att vara stolta över sin yrkeskunskap. Grunden i arbetsglädje är att man vågar säga att "jag är tusan så bra, men vill bli ännu bättre och lära mig nya saker."

– Idén med livslångt lärande innebär att företaget bryr sig om människors kunnande och vill utveckla det. Givetvis måste var och en ha en egen vilja att utvecklas, men företagets uppgift är att erbjuda förutsättningarna för lärande, säger Jaakko Laitinen.

Under nittiotalet naggades arbetsglädjen i kanten av osäkerhet och rädsla att slängas ut från arbetsmarknaden.

– Det centrala i arbetsglädje är att man kan känna sig trygg. En människa, vars grundtrygghet är hotad, kan inte utvecklas och vara kreativ. När företaget lyckas skapa en trygg atmosfär, där man känner att man bryr sig om människor, kan också människorna ge företaget sitt allt.

Laitinen anser att det börjar bli dags för finländarna att tro på sig själva och på att de behövs på arbetsmarknaden, för alla fakta talar för att arbetslivet behöver var och en. Det finns förstås inga garantier för att arbetsplatsen alltid består eller finns för eviga tider i samma företag, men för en ständigt lärande men erfaren arbetsbefolkning finns det alltid bruk i arbetslivet.

– Tron på att man behövs är naturligtvis också en av hörnpelarna i arbetsglädje, påminner Laitinen.

Ansvar efterlyses

Arbetsgivarens ansikte suddas ut i och med att företagsägandet internationaliseras. Att trygga ägarnas intressen är en arbetsmotivation i sig bara för toppledningen som göds med söta optionsmorötter. Jaakko Laitinen anser att man i vårt land ännu inte har definierat på vilken nivå i koncernen det är man ska ta ansvar för de anställdas ork och utvecklade arbetsförmåga och det goda resultat man kan få den vägen.

– Ansvaret är störst på lokalenhetsnivå inom börsföretagen och bland dess ledare. Här finns det nu ett tydligt behov för en diskussion om värden och businessetik. Rent allmänt taget är företagsvärlden ännu mycket vag på den här punkten, menar Laitinen.

Börsbolagen fungerar i allmänhet på lång sikt. Om ett företag som bygger på i huvudsak människors arbetsinsats försöker påverka börskurserna genom att permittera eller säga upp eller oroa sin anställda kan det inte fungera på lång sikt. I synnerhet inte där det är svårt att ersätta yrkeskunnig personal med ny sådan.

– Också börsbolagens framgångar bygger på goda produkter, en god kundservice och kvalitativ produktion som det finns människor bakom. Man bör alltså på varje nivå inom börsbolagen sörja för att det finns förutsättningar för framgång. Det är inte börsspelet i sig som ger mervärde, säger Laitinen.

Han antar att globaliseringen kommer att rulla på allt snabbare, och det innebär stora utmaningar för lilla Finland med dess företagsvärld.

– De stora företagens huvudkontor borde stanna kvar i Finland. När beslut fattas väger förstås de tunga argumenten mest men i någon mån finns det också känslor med i spelet. Företagen har alltid haft och har alltjämt ett samhällsansvar, och i en saneringssituation överväger man alltid åtgärdernas följder för närmiljön.

Inte av bröd allena

Inte är vi här för att trivas utan för att göra papper, sa gamla patron. Ett företag som leds på det sättet klarar sig inte i dagens värld, menar Jaakko Laitinen. Forskning och erfarenhet visar entydigt att arbetsatmosfären har en stor betydelse för företagets resultat.

– När det är roligt på jobbet blir det resultat. Man både får och bör trivas i sitt jobb, men det måste vara måtta i allt. Livet består inte bara av arbete, hur roligt det än kan vara. Vi vet ju nu vad som håller på att ske med människorna i IT-branschen, som under några års tid har hållit på och jobbat dygnet runt. Inte ens i det mest stimulerande arbete orkar man på det sättet i längden.

– För att man ska kunna njuta av och glädjas åt sitt arbete måste man kunna skilja mellan arbete och fritid. De bägge ska stå i balans med varandra. Människan behöver också annat än arbetsrelaterade mänskliga kontakter och nätverk, sådant som ökar balansen och samtidigt också orken i själva arbetet, säger Jaakko Laitinen.

LEENA SERETIN
Översättning: ASTRID NIKULA