Såväl KAT som arbetsgivarnas KA har tagit fram var sin modell. Iris Lahtinen, medlem i gruppen och KAT:s huvudförtroendeman för de ca 200 arbetstagare som faller inom AKTA, tycker att KA:s modell i inte fyller kravet.

– Idealet är att få fram en lättfattlig modell som alla kan fylla i utan problem. Det får inte hänga på om man är bra att uttrycka sig skriftligt. En svårighet är också att vi har så många yrken i samma lönegaffel, säger hon.

En egen modell eller den modell HNS modifierat från KAT:s, med kryss och plats för kompletterande uppgifter är de bästa alternativen, tycker Lahtinen som betecknar arbetsvärderingen som ett bra system för att skapa rättvisa i lönesättningen.

– En jämförelse inom lönegaffeln behövs, arbetsuppgifterna har ändrats och blivit mångsidigare på gott och ont, säger hon och pekar på en grupp som skolvaktmästarna. Knappast gör två personer i dag exakt samma jobb trots att de lyfter samma lön.

Också gränserna mellan yrken har suddats ut. När Iris Lahtinen började som vårdbiträde på Hagahemmet 1991 städade hon. I dag är hon med i vårdjobbet, har sina "egna" åldringar som hon duschar, matar och byter blöjor på.

– Alla gör allt. Den som hinner ger en handräckning. Överhuvudtaget tror jag det svåra med en arbetsvärdering blir att skilja på person och uppgift, att få människor att inse att det inte handlar om några personliga tillägg. Det finns en viss rädsla hos många för vad AV kan medföra, säger hon.

Också personalsekreteraren Christer Berglund ser HNS modell som gångbar men uteslutet är inte heller t.ex. ett pilotprojekt för vårdpersonalen samtidigt som AV-arbetet fortsätter. Några beslut har dock inte tagits.

– Det är positivt att man försöker mäta innehållet i arbetsuppgifterna med målet att få fram en nivå som motsvarar dagens verklighet. Visserligen har lönesättningen inte heller hittills skett på måfå utan kunnande, social kompetens och arbetsmiljö har beaktats, påpekar han.

Som personalsekreterare är Berglund dock väl medveten om att det finns ett tryck på lönerna. Inget extra har kommit på ca tio år, arbetsuppgifterna har ändrats medan lönerna allmänt sett ligger i bottnen av lönegafflarna, konstaterar han.

Personalsektionens ordförande Ingemar Backström vill inte föregripa tjänstemannaberedningen utan nöjer sig med att konstatera att beslut finns att processen ska börja.

– När tjänstemännen har sitt arbete klart tar vi politiker ställning till resultatet.