–Stegar är fortfarande vår Akilleshäl, konstaterar Veijo Huotari, arbetarskyddssekreterare på Byggnadsförbundet och pappa till Ställningstorsdagen, som i år arrangerades för tredje gången.

Marknaden blir allt mer tudelad: dels finns företag som satsar rejält på arbetarskyddet, dels vilda företag. Satsningarna syns inte i statistiken då vildarna blir allt fler.

– Dels konkurrerar företagen genom billiga offerter, dels saknar en del ledning och kunskap. I vissa fall är kunskapsbristen reell men det finns också företag som kryper bakom okunskapens sköld i ett försök att undfly sitt ansvar, säger Huotari med eftertryck.

Turgubbar spelar hasard

I år granskadades totalt drygt 300 byggplatser runtom i landet, ifjol var de kring 500 men då ingick också de som granskades av arbetarskyddsfullmäktige. Bakom Ställningstorsdagen står förutom Byggnadsförbundet också försäkringsbolag och arbetarskyddsdistrikten, var och en på sin sektor.

– Övervakning behövs trots att statistiken visar att en klar förbättring skett sedan år 2000. Ställningarna har blivit säkrare men ändå sker en allvarlig olycka i vårt distrikt varje vecka. Ofta faller arbetaren från en A-stege eller enkelstege, i den ena av de två dödsolyckorna hittills i år kan stegen ha spelat in, berättar överinspektör Harri Patrikainen på Nylands arbetarskyddsdistrikt.

Olyckorna beror främst på att stegar används fel eller för fel ändamål, inte på att de går av. På byggen råder totalförbud mot att stegar som arbetsunderlag, de får endast brukas för förflyttning upp på en annan våning. Och då måste stegen vara ordentlig fästad så den inte glider.

– Tyvärr tar finländska byggarbetare gärna till stege för att göra ett mindre jobb snabbt, i stället för att bygga en ställning. Bossen uppskattar att det går undan. Glider stegen iväg får man hoppas man är en turgubbe.

Huvudentreprenören bär ansvar för övervakningen av säkerheten men det finns fall då han sitter på de anklagades bänk tillsammans med byggherren och arbetsgivaren, kanske också ställningsleverantören. Var och en ansvar för sin försummelse.

Informera mera

Patrikainen efterlyser mer information om ställningar, främst till mindre byggplatser är det svårt att nå ut. Helst såg han att infopaket delades ut t.ex. redan då platsen granskas, säger han och visar upp "Turvallisesti raksalla", en infobroschyr om tryggt jobbande på byggen, som Arbetarskyddscentralen tagit fram i år. Patrikainen är själv pappa till broschyren som delats ut i 30 000 exemplar via företagen

En avgörande roll för den trots allt positiva trenden mot en säkrare byggnadsbransch spelar TR-mätaren, som tagits fram av bl.a. Institutet för arbetshygien. Den mäter bl.a. skyddsräcken, arbetsunderlägg, fästen och förekomsten av ställningskort.

– Övervakningen får dock inte slappna av för en sekund, då går vi igen mot sämre tider — och sämre byggställningar. Positivt är att säkerheten på många håll redan integrerats i företagens resultat, framhåller överinspektör Patrikainen.

INGEGERD EKSTRAND