. vane.jpg (302 bytes)

notiser-statistik.jpg (3903 bytes)

runu.gif (924 bytes)  Arbetskraften billigare än genomsnittet
runu.gif (924 bytes)  Företagshälsovård för 1,6 miljoner
runu.gif (924 bytes)  Rehabilitering behövs
runu.gif (924 bytes)  Lässvårigheter ökar risken för långtidsarbetslöshet

 

 

Arbetskraften billigare än genomsnittetlt-ylos.jpg (843 bytes)

pune.gif (67 bytes)  De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna inom industrin och servicebranschen i Finland ligger under genomsnittet för EU-länderna, enligt EU:s statistikscentral Eurostat.

För en arbetstimme betalades i snitt 22,13 euro år 2000 medan EU-genomsnittet låg på 22,70 euro. Det ger Finland en nionde plats inom EU. Arbetskraften är förmånligare endast i Medelhavsländerna och Irland.

Den dyraste arbetskraften finns i Sverige, men 28,30 euro i snitt. Därefter följer Danmark med 27,10 och trea är Tyskland, 26,54 euro. Billigast är det i Portugal där en arbetstimmer kostar 8,13 euro och nästbilligast Grekland med 10,40 euro.

 

Företagshälsovård för 1,6 miljonerlt-ylos.jpg (843 bytes)

pune.gif (67 bytes)  Enligt FPA omfattades 1,6 miljoner arbetstagare år 2000 av företagshälsovård, anordnad av arbetstagaren och ersatt av FPA. Av samtliga arbetstagare utgör detta 79,3 procent, en ökning med 2,9 procent sedan året innan.

Arbetsgivaren är skyldig att anordna och bekosta företagshälsovård för sina anställda. Därutöver kan arbetstagaren också stå till tjänst med sjukvård och annan hälsoservice.

Arbetsgivaren har rätt att få ersättning från FPA. År 2000 var den genomsnittliga kostnaden per arbetstagare 178,5 euro (165,4 euro år 1999) och ersättningen 80,8 eruo (75,7).

Antalet läkarbesök steg till 2 456 100 medan 1 326 000 besök gjordes hos hälsovårdare. Laboratorieundersökningarna var 4 584 000 och de radiologiska undersökningarna 360 900.

 

Rehabilitering behövslt-ylos.jpg (843 bytes)

pune.gif (67 bytes)  Nästan var tredje arbetstagare som är i jobb och drygt en tredjdel av de arbetslösa anser sig behöva rehabilitering och hjälp för att kunna jobba. En färsk undersökning visar att många arbetslösa med nedsatt arbetsförmåga gärna skulle arbete.

De sysselsatta i huvudstadsregionen har mindre behov av rehabilitering än de i övriga landet. Drygt 30 000 personer deltog i utredningen om sysselsättning av personer med nedsatt arbetsförmåga.

 

 

Lässvårigheter ökar risken för långtidsarbetslöshetlt-ylos.jpg (843 bytes)

pune.gif (67 bytes)  Arbetstagare med lässvårigheter löper inte enbart risk för att bli arbetslösa utan för att bli långtidsarbetslösa. Det visar en rapport från Danska forskningsinstitutet AKF.

Tre av fyra ickeyrkesutbildade arbetstagare i arbete har bristfällig läskunskap. Bland motsvarande arbetslösa stiger procenten från 75 till 84. För yrkesutbildade i jobb är procenten 49 respektive 55.

Hela 61 procent av alla långtidsarbetslösa kämpar med lässvårigheter mot 53 procent för dem som varit arbetslösa kortare tid än ett år.

Det berättar LO-anslutna Specialarbetarförbundet SID som stöder de danska socialdemokraternas lagförslag om bättre ekonomiskt stöd till arbetstagare som vill bättra på sina läsfärdigheter.

Löntagaren 4.4.2003 nr 3/03

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)