Företagens
samhällsansvar var det rykande aktuella temat för årets skandinaviska sommarskola på
Kiljavainstitutet.
– Företagen tar inte ansvar utan press, formulerar Sigfred Olsen från
norska Metall sina intryck.
I Norge råder industridöd och därmed rekordhög arbetslöshet.
– På en kort tid har vår högerdominerade regering kommit med hårda angrepp på
de fackliga rättigheterna, bl.a. på sjuklönesystemet. Fortsätter angreppen är de
fackliga rättigheterna snart totalt utraderade. Risken är stor om regeringen sitter till
stortingsvalet om två år, säger Olsen med eftertryck.
I Danmark svallar debattens vågor höga om exklusivavtal, som skulle gälla samtliga
på en och samma arbetsplats, berättar Erik Vad Nielsen, Metall.
Sigred Olsen är inte ensam om att anse att den sociala dimensionen på kursen varit
minst lika viktig som den faktaspäckade.
– Diskussionerna har visat att det är mera likt än olikt i det nordiska
arbetslivet, konkluderar Tuula Pirttimaa, Pappers och Jakobstad, medan Håkan
Nurmi, Metall och Ekenäs, uppskattar att han fått en större inblick i hur det ser
ut på det nordiska planet.
Språkförbistringen försvann efter ett par dagar då örat vande sig vid de nordiska
tungomålen.
Ingen budget för samhällsansvar
Olsengruppen finslipar sitt grupparbete, gjort föredömligt överskådligt på dator.
Så här dagen innan hemfärd är det dags för genomgång av grupparbetena. Gruppen har
stannat för att dels framföra påståenden, dels ställa frågor. Bl.a. konstateras att
samhällsansvaret inte är något nytt, det har funnits lika länge som företag funnits.
– Varför? För att företagen är idealistiska, för att de har något att vinna
eller är det på grund av press från den allmänna opinionen, frågar gruppen.
Vad handlar det då om? Jo, moral, ärlighet och förpliktelser, konstaterar gruppen
och slår fast att ett företag för svårt att överleva om dess normer går tvärsemot
samhällets normer.
– Det är en paradox att i samma andedrag tala om samfundsansvar som man flyttar
ut verksamheten t.ex. till Baltikum, tycker gruppen.
– Företag har sällan en budget för samhällsansvar, inte heller en strategi.
Däremot finns nog strategier för miljö och expandering, säger Olsen.
Nurmi inflikar att ett ansvarsfullt företag borde förutom miljöansvar också ta sitt
ansvar för samhället och pekar på införandet av 20 timmars regeln för taxfree 1995,
något som drabbade 200—300 anställda till sjöss på Eckerölinjens färjor mellan
Helsingfors och Tallinn.
– Knappast minskade det alkoholkonsumtionen. I dag ser vi följande fas,
utflaggningen, säger Nurmi, själv tidigare snabbköpskassör på Eckerölinjens Alandia.
Återgång
Kursledaren Ismo Nokelainen ler förnöjt. Han är nöjd med sin kurs, trots att
den lockat det minska antalet deltagare, knappt tjugo, sedan sommarskolan körde i gång
1950.
– Försommaren är inte ett bra val. Nästa år blir det återgång till det
gamla, kurstiden är 26.8—3.9.2004.Temat är inte fastslaget, säger han och påpekar
att det är de finländska förbunden som står för fiolerna för kollegerna från
grannländerna.
Det är också förbunden som avgör vilka som bjuds in, förbundsmedlemmar eller
ombudsmän. Alla har de ju nytta av att vidga sina vyer kring en nordisk horisont.
INGEGERD EKSTRAND
