Den 19 oktober
1923 var en historisk dag för svenskspråkiga FFC:are. Då fattade styrelsen för
Finlands Landsorganisation (nu FFC) beslut om att grunda fackorganisationens svenska
sekretariat som omfattar alla svenskspråkiga bygder i hela landet. Svenska medlemmar och
svensk verksamhet hade det ju förstås alltid funnits i fackföreningsrörelsen. De
svenska medlemmar har också från fackföreningsrörelsen första tid uppskattats, setts
som en viktig resurs.
För Landsorganisationen har det alltid varit viktigt att de svenskspråkiga
medlemmarna skall få service på sitt eget modersmål. En väsentlig del av FFC:s svenska
sekretariats uppgift var för åttio år sedan, och är det än idag och även framöver,
att producera och distribuera information, att ge rådgivning och utbildning i de fackliga
och samhälleliga frågorna till svenskspråkiga medlemmarna.
När man tar en titt bakåt i historien så kan man gott säga att det svenska
sekretariatet har haft fina framgångar och lyckats utvecklat den svenskspråkiga servicen
till en stabil verksamhet på alla fackliga områden. Den svenska verksamheten har kallats
ett mini-FFC, vilket är en bra beskrivning. Vår verksamhet sträcker ju sig över samma
område som FFC:s medlemsserviceavdelnings gör. Verksamheten präglas dessutom av en
familjär atmosfär — det är trevligt att arbeta i svenska sekretariatet. Lika
trevligt som det är att åka ut och föreläsa i landsbygden och träffa svenska FFC:are.
Man känner sig som hemma — vare sig man befinner sig i Ekenäs, Jakobstad, Närpes
eller någon annan ort i Svenskfinland.
I FFC:s svenska sekretariats 80-års historik är det flera personer — bland annat
FFC:s ordförande Lauri Ihalainen i sitt förord — som nämner språklig
rättvisa och jämlikhet. Det är just det det är fråga om. En svenskspråkig FFC:are
skall ha samma möjligheter att delta i det fackliga arbetet och den service
fackförbunden erbjuder som alla FFC:are — på sitt eget språk.
Nu när så gott som alla fackförbund har prioriterat medlemsrekryteringen och ser den
som en av de viktigaste tyngdpunkterna i sin verksamhet tycker jag att också vi
svenskspråkiga fackligt aktiva och fackanställda ska se till att antalet svenska FFC:are
ökar. Det är den bästa garantin för att vi i fortsättningen kan utveckla och
förbättra utbudet på vår svenskspråkiga service.
