Resultatavlöningen består av tre avlöningsmetoder som till sin ideologi är olika.

Resultatlön har i allmänhet definierats som en tilläggslön som kompletterar och modifierar de egentliga kollektivavtalsenliga löneformerna och bygger på produktivitetsökning eller någon annan indikator på företagets mål. Det är en bra metod att komplettera tidslönerna och att sporra till och belöna för god produktivitet. Tvivelaktiga är de när man vill byta prestationslönerna till resultatlöner på bekostnad av den normala förtjänstnivån.

Vinstpremier är en belöningsform som gärna får bli vanligare. Då en del av företagets vinst delas ut till personalen signalerar arbetsgivaren sin uppskattning av det arbete de anställda har utfört företaget till fromma. Personalen ser det som en belöning för företagets framgångar och deras egentliga lön är inte i fara vid sämre tider. Vinstpremierna är också det bästa sättet att skapa flexibilitet, eftersom de grundar sig på företagets lönsamhet och reagerar på framgång i affärsverksamheten.

Olika slag av options- och aktiearrangemang som bygger på aktieägande är mer tvivelaktiga som sporrar för de anställda. Erfarenheten visar att bara ungefär var tredje arbetstagare utnyttjar denna möjlighet. Ett fåtal behärskar spelreglerna på finansmarknaden och lyckas investera pengarna i optionslån eller aktieportföljer. En vanlig arbetares options- och aktieportföljer är dessutom i allmänhet så små att arrangemangen oftast kostar mer än de smakar.

Personalfonder vore en effektiv grogrund för vinstpremier. Personalfonden medför samtidigt en ny nivå för samverkan mellan företaget och personalen. Personalfonden sparar vinstpremien, investerar den och delar sedan ut pengar som har stigit i värde och gett ränta. Investeringar av vinstpremien ger i allmänhet större utdelning än om löntagaren själv opererar med sina beskattningsbara extra inkomster. Dessutom får de lyfta 20 procent skattefritt. Den här finländska uppfinningen torde vara världens mest fördelaktiga metod att fondera pengar för företagets och personalens gemensamma bästa.

Växelverkan mellan företaget och personalfonden är kontinuerlig. Minst en gång per år granskar man fondens verksamhet tillsammans. Möjligheterna att operera med de fonderade medlen ökar ju större fonden blir. För personalen, medlemmarna i fonden, tryggar verksamheten en god avkastning men på lång sikt tryggar den också företagsverksamheten i hemlandet och därmed också arbetsplatserna.

Elcotecs styrelseordförande Antti Piippo har beskrivit personalfonderna som ett slags socialisering av företaget. Tvärtom! Genom personalfonderna får arbetarna smaka på en liten smula kapitalism.