Det var framför allt krisen för Ericsson som slog till mot Flextronics. Fabrikens tillverkning av plåtskåp till den svenska elektronikjättens GSM-stationer var den stora mjölkkon. Men orderboken krympte och Flextronics flyttade produktionen av plåtskåp till polska fabriker, där lönerna är en fjärdedel av de svenska. Mjölkkon försvann från Vaggeryd.

Det har fått till följd att arbetsstyrkan steg för steg har minskat från 1 500 i januari 2001 till 280 i dag. Med det senaste varslet ska ytterligare 100 personer bort. Återstår cirka 180.

Svetsaren Willy Gundstedt har deltagit vid alla sex förhandlingstillfällena, de fyra senaste gångerna i egenskap av metallklubbens ordförande.

I september 2004 ägde förhandlingarna för första gången rum med det nya omställningsavtalet i ryggen.

– Förhandlingarna gick till precis som vanligt, säger Gundstedt. – Men det nya omställningsstödet till metallarna var ett positivt tillskott. Förr har facket inte kunnat hjälpa sina medlemmar till någonting nytt. Nu får alla ett individuellt program via den fackliga vägen.

– Mina arbetslösa medlemmar får ett aktivt stöd för att hitta ett nytt arbete.

Det märks att det har skett någonting nytt när vi går runt på verkstadsgolvet. Flera metallare hugger tag i Willy Gundstedt och undrar vad det är för papper de nyligen har fått på posten och som de uppmanas skriva på. Det är en ansökan om omställningsstöd för var och en av de uppsagda.

Teresia Hindersson är kantpressare och har jobbat på företaget i 10 år. Hon är uppsagd från den 13 januari 2005 och frågar sin klubbordförande vad hon ska göra med den blankett hon nyss fått i brevlådan.

– Du kan skriva på och då får du hjälp av ett företag som heter Industripoolen att hitta ett nytt jobb, svarar Gundstedt. – Du kan låta bli att skriva på och då får du söka nytt arbete på egen hand.

Willy Gundstedt förklarar att parterna enats om att anlita ett lokalt företag för att hitta nya jobb åt metallarna.

– Vi fick många erbjudanden men valde en leverantör som känner till bygden, säger han.

Teresia tycker att det låter vettigt att var och en får hjälp att hitta en skräddarsydd lösning. Helst av allt skulle hon vilja utbilda sig till svetsare och Willy Gundstedt är övertygad om att hon kommer att hitta ett jobb i det nya yrket.

Per-Åke Johansson, skyddsombud i verkstadsklubben, är mer bekymrad. Han är, med sina 57 år, äldre än Teresia. Tack var sin längre anställningstid slutar han först i mars 2005.

– Jag är montör och det är inte lätt att utbilda sig till ett nytt yrke i min ålder. Men man måste förstås försöka. Det vore fel att ge upp.

Per-Åke Johansson och nästan alla andra i den glest bemannade fabrikslokalen har fortfarande svarta T-tröjor med namnet Flextronics på ryggen. Men den 10 september, dvs bara tre dagar innan varslet lades, blev AQG (Aros Quality Group) ny ägare. Bolaget, som har huvudkontoret i Västerås, äger ett tiotal fabriker i Sverige och ett par i Kina och Bulgarien.

– Det var tur att Flextronics sålde oss, tycker Willy Gundstedt. – De hade en jobbig företagskultur. Nu har vi fått en svensk ägare med svensk mentalitet.

– Varslen om uppsägningar kom inte som någon överraskning, för vi hade alldeles för lite att göra. Alternativen var antingen nedläggning eller en ny ägare och 100 uppsagda.